Seven Drunken Nights: The Story of the Dubliners

Vi fick nys om att detta event skulle återkomma till Sverige i samband med pappas bortgång och det kändes som ett givet evenemang att ta med mamma på. Märkligt nog fanns det också tre biljetter kvar i mitten på rad sju, så vi klippte till direkt.

Mamma kom hem till oss dagen innan och vi körde sedan in till Hässleholm och tog tåget där och var i Malmö lagom till lunch.

Stefan drog en runda till Rundgång medan jag och mamma strosade runt på Triangelns galleria. 

Därefter möttes vi upp på trevliga Moccha bar och tog en kall öl innan det var dags att checka in å The More Hotel Mazetti. Vi fick ett stort och trevligt rum.

Därefter tog vi oss till den italienska restaurangen Ciao. En ny bekantskap för oss alla och det gav definitivt mersmak. Stefan åt musslor till förrätt, mamma bruschetta och jag åt en riktigt god burrata. Det följde vi upp med kolgrillad pluma (Stefan), pasta Pere con Tallegio (mamma) och pizza Funghi (jag).  Mycket gott alltsammans! Stefan lyckades även hitta lite utrymme till en dessert (Mele e Cannela), själv nöjde jag mig med en dubbel espresso. 

Proppmätta gav vi oss ut i kylan i hopp om att hinna en öl på Pivo innan dörrarna öppnades på Amiralen, men det var smäckfullt. Så det blev att stå och frysa lite i väntan på att få komma in. Man undrar ibland om ställen inte vill tjäna pengar.

När vi kommit in tog vi en öl, en Bernard på flaska. Sett till evenemanget hade man ju önskat en irländsk öl, men det må så vara.   

De drog igång kl 19, med 30 minuters paus där det var längre kö till baren än toaletterna roligt nog. Medelåldern må ha varit hög, men öl ackompanjerat till bra musik är alltid ett vinnande koncept. Vi valde dock att avstå fler. 

Grabbarna på scen körde all-in från start och det var en fin musikalisk resa som beskrev Dubliners historia. Tonsäkra och härliga stämmor och en skön mix av sånger, vi var riktigt nöjda alla tre. Extra roligt var att varje gång de ville ha med publiken att klappa i takt eller sjunga med så var det alltid minst en i publiken som inte lyckades. 

Det var en riktigt trevlig upplevelse, det enda jag hade önskat var lite bekvämare stolar och som sagt en Guiness eller motsvarande i handen. :) 

När det var dags att gå var vi alla uppe i varv och vi testade vår lycka på Malmö Brewing Co och hade tir att få ett eget bord + att det inte var så stimmigt som det brukar vara. Vi satt där ett tag och hade det trevligt, sedan tog Stefan oss till Jalla Jalla för att plocka upp nattamat och den intog vi sedan på hotellet innan det var dags att sussa.

Dagen efter besökte jag och mamma frukosten innan det var dags att gå ut i slasket och ta tåget hem. 

Vi kom med ett bra tåg hem och även mamma kom hem utan bekymmer och vi kan alla lägga ett nytt, kul minne till handlingarna och pappa ler garanterat åt oss. :)