OMD är ett band som alltid varit lite i periferin, de har vissa låtar som är riktigt bra och jag tyckte mycket om Sugar Tax, men det har alltid saknats något för att jag riktigt ska klassa dem som favoriter.
Men när man i oktober 2023 är på konserthumör + inser att det då kommande albumet Bauhaus Staircase verkar vara riktigt bra (vilket det verkligen är) så blir suget att boka in en konsert med dem högintressant. Och så blev det. Jag beställde skivan samtidigt för övrigt, men Ginza kunde inte leverera den förrän veckan innan det var dags att faktiskt åka och se dem. Bedrövligt.
Nåväl, vi såg fram emot resan, vi hade inte besökt Köpenhamn sedan vi såg DM i juni 2023. Naturligtvis inleddes det med tågstrul, så vi fick kliva av tåget vi skulle åkt med innan det ens lämnat Hässleholm och vänta in nästa. Det kändes som en ovanligt lång resa också av någon anledning, jag tror inte det gick på maxfart.
Väl framme i Köpenhamn var humöret ändå på topp och vi skuttade till vårt vattenhål Warpigs som var SMOCKAT med folk, men vi beställde mat + öl och hittade vår favoritplats i fönstret och njöt av gott kött och god öl och som så ofta med oss ville vi inte riktigt gå därifrån. Vi hade bokat middag på Jensens, men när det var en timme kvar och vi båda fortfarande var proppmätta avbokade jag det och vi tog en runda öl till istället.
Därefter checkade vi in på hotellet (Comfort Hotel Vesterbro), tog en liten andningspaus + en öl och sedan beställde jag en taxi ut till Christiania och Den Grå Hal. Det är en lokal vi inte besökt innan - och antagligen inte besöker igen.
När vi kommit in insåg vi att det redan var fullpackat med folk och utformningen av lokalen möjliggör inte att man kommer åt sidorna, så det är antingen att tränga sig in eller stå bak och inte se ett skvatt som gäller. Lägg också till att de inte hade någon garderob, så man fick vackert ha vinterjackan på sig, vilket gjorde en än mindre sugen på att trycka sig inåt. Dessutom serverades all dryck i mjuka plastglas, så det skvättes öl åt alla håll. Vilket var det enda man kunde roa sig med dessutom. Ja, förutom att pressa sig genom massan för att gå på toa då.
Nästa bekymmer: Förband. Jag hade missat att det skulle vara ett sabla förband och insåg det först när vi snabbt kollade merchen. Jag minns inte ens vad de hette (Walt nåt), de lät som en kass karaokeversion av Sparks och tilltalade inte oss ett skvatt. Hade man sett OMD i London istället hade man fått Howard Jones som förband (och säkert en garderob...).
Så när väl OMD kom ut på scen efter nio var vi redan så less på stället. Värt att påpeka är att OMD lät bra, jag såg dem dock knappt så det var lite svårt att komma i någon slags stämning. Vi stod och gungade lite och sippade på öl, men det gick bara inte att tvätta bort känslan av bortkastad tid (och pengar). Åter igen, inte OMD i sig som var problemet - det var lokalen.
 |
| Kameran såg mer än oss... |
Det slutade med att vi till sist gav upp och beställde en taxi till Old English Pub där vi satt en stund innan vi handlade att berg av burgare på BK och drog oss till hotellet.
Det var kul att vara i Köpenhamn igen, men vete fan om vi inte skippar att åka på konserter framöver. Definitivt om de är på Den Grå Hal.
