fredag 14 oktober 2016

The Cure - Tour 2016


Senast The Cure spelade i Köpenhamn (2008?) råkade jag ut för den mest skitnödiga ordningsvakt jag träffat i mitt liv och det slutade med att jag fick planka in när konserten redan var igång. Kortfattat lyckades jag och en tjej hamna utanför spärren på väg till toa, och trots att vi insåg misstaget direkt vägrade vakten låta mig backa tillbaka och jag hade varken biljett eller plånbok med mig.Vakten var så pass oförskämd att jag till sist valde att planka in genom att haka på några eftersläntrare och springa in i vimlet medan han jagade efter mig. Sedan dess har vi fnissat åt det varje gång någon har uppträtt på Forum i Köpenhamn och det stående skämtet är att jag inte ska gå på toa där.

Så det var naturligtvis med ett extra stort leende vi (efter en snabb öl på hotellet + två på Scottish Pub) så småningom beträdde arenan för att just få uppleva The Cure på Forum igen.



Jag ska ärligt erkänna att ingen av oss hade så stora förväntningar, minnet av förra konserten (förutom mitt lilla äventyr) var en ganska dryg Robert Smith som mest ville posera + ett trist förband på det. Tji fick vi, det här var en helt annan spelning! Ingen utdragen estrad för posering, däremot en spelglad 57-årig Robert Smith med en röst som verkligen övertygade!

The Cure är ju inte kända för att snåla med låtantalet heller och kvällen bjöd på tre timmars mix av gamla pärlor, eller 32 låtar för den som nu vill räkna (en del av de riktigt långa låtarna bjöds vi på). Det var riktigt, riktigt bra! Visserligen som alltid några störmoment i publiken, men inget värt att gnöla om (naturligtvis landsmän). Inte så farligt med mobilfilmande heller skönt nog. Min egen mobilkamera sög för övrigt, trots att vi stod väldigt bra till för att få till åtminstone en vettig livebild.


Hitta Stefan!
Friday I'm i love
Jag fick höra de allra flesta av mina personliga favoriter och redan introt med Plainsong hade mig egentligen fast i ett järngrepp, den skivan är smått magisk, man blir alltid lika glad. Det är sannerligen inte heller ofta jag klarar av att stå på ståplats nära scen utan att bli lite mör i fossingarna, men det här var nästan en barnlek (kanske lite tack vare en stillasittande vecka i Indien).

Förbandet Twilight Sad från Skottland var ganska trevliga de också, men faller förstås i glömska efter att ha upplevt The Cure's låtskatt live på det här sättet. Det finns inte mycket att klaga på, till och med ordningsvakterna var trevliga. :)

Ska jag gnöla om något är det i så fall att Forums garderob som alltid är hopplös, det borde verkligen gå att göra mer effektivt. Men vem bryr sig när man är hög på bra musik?

Några av de drygt 10000 på plats
Och Stefan! :)
Vi passade även på att besöka Zeppelin Bar där det var efterfest inbokad och vid första anblicken såg det hopplöst ut att ens ta sig in, det var verkligen inte stort! Men vi pressade oss in och alla var trevliga och snälla och vi lyckades till och med frakta varsin plastmugg med öl i trängseln. Däremot kändes golvet oroväckande svajig ett tag. :) DJ:n hade också problem med att säkringen gick hela tiden och musiken tystnade. Men det var riktigt trevligt ändå och efter ett tag mattades det av lite så att vi faktiskt kunde sitta ner och vi pratade en hel del med trevliga människor, bland annat med en danska i vår ålder, vars fru inte var med (hon passade deras barn). Det är så avkopplande att vara med folk som är som de är utan att förställa sig och i synnerhet när de är i ens egen ålder, jag vågar påstå att medelåldern var rätt hög. Man känner sig som en del av en småhemlig gemenskap. 





Visserligen var tjejen i baren av yngre modell, men hon var en riktigt gladlynt donna som lärde mig att det bara är svenskar som ens kommer på idén att dricka ananas-shots (jag ville ju bara prova, haha) och när jag senare beställde två Fisk istället med ett leende och kommentarer "jag har lärt mig" ville hon genast att jag, hon och hennes kompis skulle ta en ihop också. :)

När klockan började vara oroväckande nära fyra ansåg vi att vi behövde få mat i oss innan vi gav upp för natten och vi skuttade bort till Burger King för det obligatoriska småtimme-frossandet. Till vårt försvar var det första riktiga målet för dagen, vi hann inte äta annat än medhavd macka på tåget ner innan konserten. Efter det somnade vi som två stockar och kunde konstatera att vi fått ännu en gemytlig kväll/natt i Köpenhamn och att de gamle kan än oavsett om det handlar om band eller festprissar. :)


Set list
1. Plainsong
2. Pictures of You
3. Closedown
4. High
5. The Walk
6. Push
7. In Between Days
8. Sinking
9. All I Want
10. The End of the World
11. Lovesong
12. The Last Day of Summer
13. Charlotte Sometimes
14. Just Like Heaven
15. From the Edge of the Deep Green Sea
16. Prayers for Rain
17. Disintegration

Encore:
18. Step Into the Light
19. Want
20. Burn
21. A Forest

Encore 2:
22. Dressing Up
23. Shake Dog Shake
24. Fascination Street
25. Never Enough
26. Wrong Number

Encore 3:
27. Lullaby
28. Friday I'm in Love
29. Doing the Unstuck
30. Boys Don't Cry
31. Close to Me
32. Why Can't I Be You?

lördag 8 oktober 2016

Thomas Petersson - Tillbaka i verkligheten


Det här är ett lite annorlunda inlägg, eftersom jag själv inte kunde närvara på detta evenemang pg av tjänsteresa. Min stand-in för kvällen var istället Inger som kom med mamma med tåget till Hässleholm och gjorde Stefan sällskap för dagen.

Sällskapet började dagen med öl på Bishops Arms, sedan satt de på första parkett i Röda Salongen och kunde avnjuta Thomas P så nära som det bara går.


Öl som väntar på damerna!
Titta vilka som sitter längst fram!

Enligt Stefan och damerna var han åter igen riktigt rolig och han drog några av skämten som vi hörde på Lund Comedy Festival förra året (Absolutflaskan + geggaklykan! :-D).

Sällskapet fick även chansen att få sina nyinköpta DVD:er köpta i pausen signerade av Thomas efter showen, samt posera på bild med honom. 



Kvällen avslutades på Harrys med god mat och dryck och det var glada damer som tog tåget hem igen och en nöjd Stefan som tuffade åt sitt håll. 






Således verkar det som att alla hade en riktigt trevlig och rolig kväll, och jag är inte ett dugg överraskad, Thomas är riktigt rolig och uppenbarligen riktigt trevlig också, vilket sällskapet verkligen kan intyga. Jag är onekligen avis! Själv befann jag mig någonstans mellan Frankfurt och Delhi och fick nöja mig med Inflight entertainment-systemet...