Då var det äntligen dags att korsa Atlanten och besöka det Stora Landet i Väst för allra första gången, lagom till Stefans fyrtioårsdag! Fast först måste vi såklart ta oss till Kastrup och flyget, så resan började i Hästveda där vi tog våra väskor och knallade upp till Hästveda station, vilket hördes över halva Hästveda eftersom jag drog min på hjul. På stationen krånglade kortautomaten och jag hade ett gäng virriga tanter som störde mig till på köpet och det slutade med att jag fick rusa över till andra sidan spåren och fixa biljett i lugn och ro.
Vi passade på att äta en bit mat och drack två öl, där den andra omgången var för halva priset om man visade upp kvittot, intressant system. Killen i kassan skojade med mig att de inte fortsatte bli billigare per kvitto, attans. :-D Därefter tog vi oss varsin rom & cola och väntade in flyget.
Boardingen var på utsatt tid och det är det största flyg någon av oss hittills flugit med, 3 x 3 x 3 säten och gott om utrymmen. Vi slapp Dreamliner-planet som varit så problematiskt, istället hade Norwegian hyrt in EuroAtlantic och en Boeing 777 200ER. Så det var ett portugisiskt bolag som flög i Norwegians ställe till USA från Danmark. En vanlig dag i våra reseliv. :)
Planet lyfte i alla fall i tid (18:40 svensk tid) och var oväntat bekvämt och vi hade små teveskärmar i sätena som körde diverse filmer och TV-serier. Serierna var av modellen ett avsnitt på repeat så det blev tröttsamt ganska snabbt. Ganska snart valde jag att läsa en bok istället och Stefan tog till mp3-spelaren. Sedan var det dags för mat och till bådas förvåning var det varm fisk. Naturligtvis rann såsen ner i mitt knä + att vi nära nog skvimpade ut mitt vinglas i allt pusslande. Det är så underbart att äta på flygplan!
Efter ett antal timmar av läsande, korsordslösande och slumrande var det dags för "frukost", vilket för oss var sisådär 2-3 på natten, men det satt riktigt fint ändå och nu började det närma sig! Vi landade innan utsatt tid, men det tog en stund för planet att komma till gaten och nu var det pirrigt. Vi hade hört så mycket från alla om immigrationskollen och Homeland Security och hur hemska de var och hur lång tid det skulle ta. Döm om vår förvåning när en polskbrytande vakt kallar fram oss, frågar vad anledningen till vårt besök i USA är, hur många dagar vi ska stanna och tar därefter våra fingeravtryck och så var det klart. Jag var inte ens säker på att vi verkligen gått igenom kollen förrän vi stod utanför JFK och ett taxigubbe "anföll" oss. Jag försökte speja efter gula taxis som man ska, men hela huvudet snurrade och vi hoppade halvt förvirrat in en delad icke-gul taxi in till Manhattan. Två danska invandrare satt i baksätet med Stefan och en av dem pratade på något okänt språk med taxichaffisen. Första tanken var att det här var det, nu blir vi rånade och resan är slut innan det börjar, men sedan kände jag igen brytningen och de berättade att de var pakistanier och taxichaffisen höll låda hela vägen in till Manhattan och berättade t ex att licensen för en gul taxibil kostar en MILJON dollar. Underhållande på sitt sätt och han körde som en biltjuv och när vi körde över Westboro bridge (även känd som 59th Street bridge) tutade bilar överallt och vi insåg att alla körde som biltjuvar. Taxichaffisen skrattade och sade att det enda sättet att köra bil i NYC är att vara först och störst och aldrig tveka.
Till sist var vi vid vårt hotell Ameritania och jag var inte förvånad att han tog ett rent ockerpris, 120 dollar för oss två och då skulle danskarna lägga detsamma, kan man anta! Rekommenderat pris för upp till 4 personer ligger på 55 dollar nånting + tull och dricks. men vi orkade inte bry oss, vi var vid liv och vi var utanför vårt hotell! Jag hann noja lite till över att vi inte hade någon växel till dricks, men som tur var fanns det ingen "bellboy" just då i foajen och efter att ha checkat in tog vi raskt våra egna väskor till hissen upp till vårt rum på tionde våningen. Rum 1004 var vårt och första anblicken var det oväntat fint. Litet visste vi att det skulle vara, det är ju trots allt New York. Vi öppnade fönstret och stack ut huvudena och ooh:ade och aah:ade åt skyskraporna, sedan beslöt vi oss för att sova trots att båda var hungriga som vargar, det fanns ingen ork kvar. God natt du märkliga stad!
31 Maj - Lördag - Midtown
Eftersom vi slocknat vid elva amerikansk tid och var lite allmänt jetlaggade vaknade vi tidigt i ottan och beslöt oss för att ge oss ut redan kl 6 på morgonen. Tanken var att ta Empire State Building vid öppningsdags och därefter Top of the Rock.
Vi var dock lite väl tidiga, så vi smet in på Wendys vid kvart över sju nånting och åt vår första amerikanska måltid, en snabbmatsfrukost i form av en fet äggmacka + kaffe. Hurra! Men det satt riktigt fint.Därefter ställde vi oss i den begynnande kön till Empire State Building som var precis mittemot och öppnade vid åtta. Efter att ha passerat en säkerhetskontroll i stil med nojiga flygplatser och hämtat ut vårt Citypass som vi beställt online guidade den gigantiska personalen oss in i en hiss och vi susade upp på nolltid. Väl på 86:e våningen var det dags att kliva ut i solen och den urstarka, iskalla vinden och ta en första rejäl titt på Manhattans skyline. Det var maffigt och overkligt på samma gång! Efter att ha fotat loss, tog vi nästa hiss upp till 102:a våningen och där var man innanför glas så det var inte lika kallt. Vi handlade även lite souvenirer, en kylskåpsmagnet med King Kong och en nalle klädd i personalkläder. Stefan hittade naturligtvis den enda nallen med kjol. :)
Nere på jorden igen passerade vi en HBO-affär som gjorde reklam för Game of Thrones och därefter hittade vi NHL-affären som vi sett ut innan och där gick vi såklart in på stört och letade Detroit-atteraljer. Stefan hittade två snygga t-shirts och jag hittade en i dammodell som jag föll för. Vi stod även och stirrade på en skärm där man kunde specialbeställa matchtröjor och jag frågade hur lång tid det tog att få en och fick svaret "några timmar". Stefan ville dock tänka lite mer på det eftersom han inte tyckte det fanns utrymme i budgeten och nu visste vi ju var affären låg. Så vi begav oss till Rockefeller Center istället kring tio och ställde oss i en ny kö och säkerhetskontroll för att ledsagas upp i "Top of the Rock", biljett nr två på vårt CityPass. Hissen tog oss till 67:e våningen och observationsdäcket var i tre nivåer med trappor mellan så man kom så högt som våning sjuttio och även här var utsikten magnifik. Här kan man dessutom få finfina bilder på Empire State Building. Även här gick kamerorna varma! Rejäl utsikt över Central Park också.
Efter det besöket gick vi tillbaka mot hotellet med våra inköp och nu började magarna knorra på allvar, klockan var en bra bit över 12 och bränslet från Wendys var slut sedan länge. Vi orkade inte gå så långt, utan testade Angelos pizza som ligger ihop med David Letterman Show (vår granne). Jag var sugen på pizza, men var så seg i huvudet att jag inte kunde räkna om inch till cm. Lagom till servitören kom in med två iskalla Brooklyn Lager åt oss hade jag hunnit kolla på min telefon att den lilla pizzan var 33 cm, det var sannerligen mer tillräckligt! Jag valde oliver och peperoni som pålägg, medan Stefan beställde en pastarätt med italienska korvar och båda rätterna var riktigt smarriga och matiga. Vi sade båda att det blir svårt att äta hämtpizza framöver, snacka om klasskillnad! Det är inte ens samma rätt. Stefan fick hjälpa mig med att äta ett par pizzaslicar ovanpå sin pasta och de två sista pressade vi ner helt enkelt, det var för gott att motstå. Mätta!
Därefter strosade vi vidare i Midtown och besökte bland annat Museum of Modern Art och utnyttjade den tredje kupongen. Det var i alla fall roligt att se verk av Picasso och Warhol. Efter ett bra tag av fotande, tittande, kultur och trampande i värmen var klockan lite efter fyra och vi slank in på Connolly's, en av många irländska barer under resan och tog några kalla öl och pratade lite med bartendern som verkligen var irländare. Det gällde på i princip alla irländska barer vi besökte, riktigt trevligt. Inga tråkiga kopior här inte. Vi satt där ett par timmar och samlade kraft, sedan gav vi oss ut igen.
Vid sjutiden var det faktiskt dags för middag tro det eller ej, och vi valde att gå in på McGees, ett ställe som inspirerat baren i TV-serien "How I Met Your Mother". Jag tog en drink, en Robin Sparkles (såklart) och beställde en kycklingsandwich medan Stefan åt en currykyckling.
Därefter gick vi ner till vimlet på Times Square längs med Broadway och Stefan passade på att gå in på Hard Rock Cafe och köpa en riktigt snygg t-shirt där. Times Square låter, lyser och blinkar och det är en salig blandning av turister och folk som vill ha deras pengar på ett eller annat sätt. Allt i kombination med taxibilar i rasande tempo, byggarbeten och naturligtvis poliser. Det är väldigt speciellt och märkligt. Vi strosade i alla fall vidare och hamnade så småningom på Heartland Brewery, ett mikrobryggeri nära Empire State Building där vi tog kvällens sista öl. Vi övervägde att ta en tur upp i ESB igen eftersom en kvällstur ingick i priset, men vi insåg att det inte fanns någon mer ork. Vi tog en öl till istället och därefter strosade vi hemåt i vimlet och dök ner i säng med många intryck och fotsteg i bagaget, strax innan midnatt.
Ny dag och den enda egentliga dagen då vi åt frukost om man vill vara sådan. Vi startade dagen på närbelägna Applejack Diner som verkligen var urtypen för en amerikansk diner med små bås och fullt av folk. Stefan beställde pannkakor med korv, ägg och bacon. Själv tog jag en Cream Cheese Bagel + en yoghurtbägare med granola. Sött så det förslår, men man ska ju ta seden dit man kommer eller nåt. .) I alla fall var det kul att testa på.
Därefter skaffade vi oss varsitt Metro Card med obegränsat antal resor under sju dagar. Fördelen med tunnelbanessystemet i New York är att alla resor kostar det samma, så man behöver inte hålla koll på zoner eller annat otyg. Däremot gäller det att hålla koll på om man ska Uptown eller Downtown och mer påtagligt i vprat fall, vilka linjer som går för stunden. Det var en hel del underhåll under vår vecka, vilket gäckade oss lite. Men vi tog oss i alla fall utan problem ut till Coney Island i Brooklyn med tunnelbanan, cirka en timmes resa dit, vi anände vid tiotiden. Det var som att kliva in i en film och solen gassade på som bara den och vi tog oss en glass i solen efter ett tag.
Efter maten tog vi oss ner till vattnet och fotade Manhattan Bridge och Brooklyn Bridge och konstaterade att ingen av oss hade ork att gå så långt att vi kunde gå på Brooklyn Bridge, det fick räcka att se den på lite håll.
Därefter strosade vi uppåt och vid tretiden var det dags att vila lite på ännu en pub, The Beekman. Vi satt där en bra stund och njöt av mer kall öl och 80-talsmusik. Vid halv sex lullade vi glatt vidare uppåt och passerade bland annat Bleeker Street, Simon& Garfunkel-influenserna regnar det av i NYC.
På vägen upp hittade vi även serieaffären Forbidden Planet där jag passade på att köpa mig en t-shirt med Comic Book Guy från Simpsons. Vi gick hela vägen upp till hotellet och svidade om inför middagen. Den här gången testade vi att gå åt andra hållet mot Hells Kitchen och där hittade vi en trevlig italiensk restaurang, Joe G där vi delade på en flaska rött. Stefan åt en ENORM biff, vi uppskattar den till 600 gram. Själv testade jag Veal Piccata, kalvfiléer med kapris, citron och vitlök, ljuvligt gott! Vi testade även deras desserter, Stefan gick på deras cannoli medan jag groffade loss på deras cheesecake + varsin espresso på det. Det var riktigt gott och servicen var oklanderlig, vilket är ovant för oss. Det var hela tiden någon där som antingen fyllde på vattenglasen eller hällde upp mer vin, naturligtvis så direkt som möjligt. Ändå var det inga överpriser på något, det kostade som på en medelklassrestaurang i Sverige och man kände sig väldigt välkommen.
Efter den maffiga måltiden var klockan en bit efter nio och vi gav oss ut i vimlet igen och hamnade så småningom på ännu en irländsk pub där NHL-matchen mellan LA Kings och Chicago Blackhawks pågick för fullt. Vi hamnade genast i en konversation med trevliga amerikaner från ST Louis + den irländske bartendern och samtalsämnena var framförallt sport. Vår amerikanske vän visade sig vara värsta fotbollsfanset och hade spelat själv och alla såg fram emot VM och hade olika idéer om vem som tar hem det. Bartendern tackade för dricksen genom att bjussa på Jägershots och det rann ner en hel del öl i våra strupar under de timmar vi satt där och droppen kom när Stefan beställde in fyra Laphroaig till oss alla som fullkomligt tog kål på mig och även våra amerikanska vänner. Stefan som hade 600 gram kött i magen klarade sig bättre och drog hem mig till hotellet. Hoppas syskonparet också kom hem helskinnade! Vi var i alla fall alla glada att se Chicago åka ut. :)
Ny dag och jag ska inte sticka under stol med att det var sisådär med måendet denna morgon. Men Central Park stod på schemat och vädret var åter igen strålande så det var bara att klä på sig och gå ut. Vi vaknade av naturliga skäl lite senare denna morgon så vi skippade frukost och gick direkt till parken vid tiotiden och tog sikte på Central Park Zoo som ligger i nedre östra hörnet. Det är en pampig park med enorma träd och vacker grönska och ursöta ekorrar och fåglar överallt. Zoo:t hade vi löst biljett till online, så det var bara att traska in. Det var ett fint litet zoo och till vår stora förtjusning hade de kejsarpingviner, något ingen av oss sett innan. Vi fick även se sjölejonen under matningen.
Efter zoobesöket fortsatte vi promenera i parken och efter ett tag såg vi en gigantisk byggnad som vi misstänkte var Metropolitan Museum of Art, vilket också var sant. Vi hade först tänkt hitta ett matställe, men eftersom vi visste att vi ville in här passade vi på att ta det nu och utnyttja vår fjärde kupong. Det är ett helt enormt museum och vi skrapade bara lite på ytan, man behöver veckor för att se allt där. Oerhört pampigt!
Därefter skulle man ju kunna tro att vi valde att gå och äta något, klockan började närma sig två och vi hade fortfarande inget i magen. Men vi tyckte båda att vi skulle göra ett tappert försök att leta upp restaurangen från Seinfeld, Tom's Restaurant. Stefan hade koll på att den låg ovanför Central Park, förbi 110th Street och längs med Broadway och vi traskade på i solen med hungriga magar och det var på ren vilja vi faktiskt tog oss dit. Tom's är en urtypisk diner som lever mycket på Seinfeld-hypen och det visste vi om, så det kom inte som någon stor förvåning att maten var sisådär. Men det var i alla fall en kul upplevelse och den kalla colan var mycket, mycket behövlig!
Därefter tog vi oss in i Central Park igen, naturligtvis efter att ha fotat 110th Street-skylten. :) Solen fortsatte gassa och min mage var inte helt överens med Tom's ostburgare så vi satte oss ner och vilade lite tills det gick över. Därefter gick vi genom parkens övre del, mot Jackie Onassis Reservoir, dammen som är så populär att löpa runt. Vi såg allehanda löpsteg och stilar och det var nästan så att man ville snöra på sig ett par joggingskor själv och testa.
Vi promenerade vidare och tog en ny paus och tittade på allt folk som gick och sprang förbi, knattebasebollag som tränade och folk som rent allmänt njöt av vädret på gräsmattan. Man kan verkligen förstå charmen med parken. Vi såg även fortsatt massor av ekorrar och fåglar på vägen.
Vid sextiden var vi tillbaka på hotellet, varma och svettiga och med ny solbränna. Vi passade på att vila fötterna lite, kolla nyheter + väder och dricka och svalka oss lite och vid halv åtta var vi på benen igen och gav oss ut i folkvimlet. Vi gick ner mot Times Square och passade på att gå in i M&M-affären, öppen fram till midnatt alla dagar i veckan och är tre våningar med enbart M&M-godis och tillhörande souvenirer, riktigt roligt. Vi nöjde oss dock med en kylskåpsmagnet. :) Naturligtvis passade vi även på att besöka Disneyaffären (öppen till ett på natten varje dag i veckan) där vi båda gick lite bananas och det följde med hem en hel del Disneyfigurer i form av mjukdjur: Shere Khan, Tigger, Stitch och Pascal. :)
Vid niotiden var det dags för middag och vi gick in på Rosie O'Grady's och beställde in en flaska vitt vin och Stefan valde svärdfisk och jag krabbkakor. Åter igen fantastisk service och en kylhink till bordet 0ch maten var fullkomligt ljuvlig. Vi passade även på att äta varsin dessert, Stefan testade deras cheesecake och jag deras Key Lime Pie och de var lika bra som huvudrätten. Vi var båda förvånade att notan inte landade på mer än den gjorde, det var riktigt bra.
Efter middagen strosade vi åter vidare i vimlet och besökte bland annat NHL-affären igen där Stefan klämde lite på matchtröjorna än en gång. Vi avslutade kvällen i hotellets bar, där vi drack varsin Ameritania som var riktigt god och därefter var det dags att sussa.
Från början hade vi tänkt ta Bronx Zoo den här dagen, men efter att ha följt vädret på TV insåg vi att det skulle bli ännu varmare och fuktigare den här dagen, så vi stuvade om i schemat och valde att sikta in oss på att åka "downtown" och se lite närmare på Frihetsgudinnan bland annat. Vi valde åter igen att skippa frukost och ta oss direkt ner till South Ferry med tunnelbanan och äta något downtown istället.
Väl nere i Battery Park-området såg vi båtarna som går ut till Frihetsgudinnan och Ellis Island och vi visste att vi hade en kupong till det så vi tyckte vi kunde passa på + få svalka på Hudsonfloden. Så fram med kupong fem och genom ännu en säkerhetskontroll och långa gångar och plötsligt stod vi på däck på "Miss Liberty".
Det var oerhört skönt att komma ut på vattnet och ett trevligt sätt att få bra bilder på Frihetsgudinnan på nära håll. De flesta gick i land, men vi valde att stanna ombord och passade på att äta varsin korv med bröd, som ljuv musik för magen. :) Därefter åkte färjan vidare till Ellis Island och efter det tillbaka till Battery Park igen. Vi satte oss lite i skugga och sörplade på vatten och skrattade åt en cool ekorre som dök ner i soptunnan bredvid oss och kom upp igen med ett äppelskrutt som fåglarna också ville åt. Den lille rackaren smet upp i ett träd och smaskade vidare.
Vi tog oss uppåt och gick bland annat längs med Wall Street. När vi stod och tog bilder på St Pauls Chapel kom det fram en gladlynt amerikanska och undrade om vi visste att det var Manhattans äldsta bevarade kyrka. Hon undrade därefter var vi kom ifrån och när vi svarade Sverige sken hon upp och berömde våra transsexoperationer, men att de var allra bäst i Amsterdam. :) Med andra ord hade vi sprungit på den obligatoriska transsexuella personen på våra äventyr och trevlig var hon också. :)
Vi passade även på att besöka Ground Zero och minnesmonumenten + One World Trade Center, NYC:s nu högsta byggnad. Det pågick mängder av byggnationer just där så det var en lång omväg dit, men det var maffigt att se när vi väl hittat dit. Lite overkligt att tänka sig att det faktiskt var där som 11 september-attacken skedde.
Därefter började vi en låååång vandring upp längs med West Broadway. Vi stannade dock till på vägen och åt lunch kring halv ett på AOA Bar & Grill där vi åt varsin riktigt god hamburgare + drack varsin iskall öl. Mycket behövligt!
Lite efter ett kände vi behov att vila lite och stannade till i Washington Square Park och tittade på folk. Vi såg bland annat en knäppgök som med största sannolikhet smygfotade tjejer som låg och solade i parken och en ung kille som tog väldigt omständliga kort på en hamburgare (som han aldrig åt).
Vi fortsatte vår färd uppåt och kände oss varma och möra och törstiga. Vi slank in en sväng på Macy's bara för att se det med egna ögon och köpte varsin dricka i cafét. Så skönt att komma in i svalkan en stund! Vi kollade på husgerådsavdelningen för skojs skull, sedan tog vi oss vidare ut igen och fortsatte vår väg mot hotellet. Vi passade på att vila våra fötter efter att ha konstaterat att vi gått över en mil i hettan. Vi ser i alla fall till att få motion på våra resor!
Efter att fötterna vaknat till liv igen var det dags för tidig middag, och vid halv sextiden satte vi oss på McHale's Bar & Grill och beställde varsin öl. Jag åt kycklingcurry med ris och Stefan åt irländsk kyckling med potatismos. Naturligtvis tryckte vi ner varsin efterrätt också, Äppelpaj till Stefan och vanlig vaniljglass till mig själv. Raaaaap! Efter maten betalade vi notan och satte oss i bardelen istället. Jag var mätt på öl och testade deras sk "lätt"-drinkar (inte mer än 200 kcal...). Riktigt frisk och god drink och vi satt där en bra stund och följde med lite halvhjärtat på sportsändningarna. Vi var båda ganska möra och trötta, men klockan var bara åtta så det kändes inte som läge att sussa riktigt än.
Vi tog den obligatoriska rundan längs med Times Square och hittade en plats på en drinkservering där vi tog varsin drink i vimlet. Därefter tog vi oss tillbaka till hotellet och satte oss i den lugna drinkbaren där istället. Vi började med varsin Ameritania igen, och följde nyfiket bartendern Javier när han mixade en Bloody Mary med allsköns kryddor. Han såg vårt intresse och vi fick smaka och den var jättegod, så vi beställde varsin vi också. :) Förutom alla spännande chilikryddor hade han även i tequila istället för vodka, mycket godare än det låter. Vi satt kvar lite efter midnatt, sedan tog vi hissen upp och lade oss.
4 Juni - Onsdag - Bronx Zoo, Broadway, Midtown
Dagen innan hade vi åter igen svurit att börja dagen med frukost, men det blev lite senare avfärd än planerat och ingen av oss hade ro till att gå någonstans och äta, så vi valde att styra kosan direkt mot Bronx och deras Zoo istället. Efter lite pyssel med att hitta rätt tunnelbanelinje var vi på väg, cirka en timmes resa. Som alltid höll de på med massor av ombyggnationer i tunnelbanan och det gjorde att det var en del som inte gick + att jag inte noterat att alla linjer inte stannade på alla stationer. Det var i alla fall lätt att hitta när vi väl kommit till rätt station och vi var där lagom till de öppnade.
Biljetten hade vi köpt hemma i förväg, så det var åter igen bara att gå in. Vi sprang på en ivrig dam i personalen som var mycket mån om att vi skulle hinna se det viktigaste och påpekade att skolklasserna försvann vid ett. Det var verkligen skolungdomar överallt också och de lät som apskockar! Men vi höll oss lugna och tog oss runt i stort sett hela parken. Coolast var nog gorillorna, har inte sett ett sådant hägn innan och det var gott om stora gorillor som solade sig. Även hyenorna och de afrikanska vildhundarna var riktigt maffiga att se, liksom okapis. Vi åt kombinerad frukost/lunch där också i form av en cheeseburgare med pommes + cola, hälsosamt och bra. :) Alternativen var inte så spännande och vi var svimfärdigt hungriga. Vi tillbringade lite drygt fyra timmar där, och fick med oss ännu en magnet + ett mjukdjur i form av en afrikansk vildhund, sedan tog vi tunnelbanan hem igen.
Vi passade även på att fota "Hello Deli", känt från Letterman som vi missat hela veckan hittills, sedan tog vi ett depåstopp på hotellet för att fräscha upp oss inför kvällen.
Vi gav oss upp mot Times Square och tog en restaurang hyfsat nära Gershwin Theatre dit vi skulle för att se musikal lite senare. Vi valde att gå in på Applebees och jag beställde Lingiune med kycklig och Stefan en rykande biff. Till efterrätt körde jag på en lite hot fudge sundae och Stefan åt en spännande variant av friterad cheesecake.
Därefter begav vi oss till Gershwin Theatre för att titta på musikalen Wicked! Stefan köpte program + CD och jag köpte en t-shirt. Den var i dammodell och säljaren undrade om den var till mig själv och han sade "det här låter kanske helt galet, men jag skulle rekommendera storlek L eftersom du är så bredaxlad." Jag hade väldigt roligt åt att han tyckte det kunde tas som en förolämpning. :) Han hade helt rätt för övrigt.
Lite efter sju brassade musikalen igång och det var faktiskt riktigt, riktigt bra och kul att se alla häftiga scenbyten, dekorer och inte minst storyn var som klippt och skuren för oss. Det är ju en alternativ tolkning av den onda, gröna häxan i Trollkarlen från Oz och historien om hennes uppväxt. Både rolig, sorglig och lite romantisk på samma gång. Det var mycket bättre än jag hade väntat mig och gav definitivt mersmak! De är oerhört skickliga som orkar hålla igång så många föreställningar i veckan. Den var ändå 2 h och 45 min.
Efter musikalen hade vi inte så mycket mer ork för annat utan vi strosade mest lite och gick sedan till hotellet och lade oss.
5 Juni - Torsdag - Upper West Side, Central Park, Midtown
GRATTIS STEFAN PÅ 40-ÅRSDAGEN!
Första riktiga regnvädret och det var faktiskt nästan skönt. På agendan stod Naturhistoriska museet och efter att ha hittat en station med rätt tunnelbanelinje insåg vi att Stefan glömt sitt Citypass på hotellet. Inget att göra åt, så dyrt är inte inträdet, men naturligtvis var det de värsta köerna vi haft under resan. Men vi väntade tålmodigt och löste in oss, jag med den sjätte och sista kupongen.
Vi tog oss nästan direkt till fjärde våningen där dinosaurierna fanns, riktigt häftigt att se. Jag blev även sugen på att se om "En Natt på Museet 1 & 2", av någon anledning triggar New York mycket filmsug. :) Vi tillbringade nästan två timmar där inne och det var klart värt besväret.
När vi väl kom ut igen hade regnet slutat och vi bestämde oss för att gå in lite i Central Park igen, vi hade t ex missat Wollman Ice Rink vid det förra besöket. Nu var det inte så spännande mitt i sommaren, det var en nöjespark istället, men vi har i alla fall varit där. :)
Därefter gick vi längs med Fifth Avenue ett tag och tittade bland annat på flådiga Trump Tower och märkesaffärer. Åter igen hade vi inte ätit något och vi var lite smågriniga eftersom klockan var halv två, så vi valde att åter igen besöka Angelos pizzeria för att slippa leta. Den här gången var det Stefan som åt pizza med svamp, lök och peperoni och jag åt spaghetti med köttbullar. Lika gott den här gången!
Vi hade även bestämt oss för att besöka Madame Tussauds som ligger precis på Times Square, så vid fyratiden gick vi dit och det var en kul upplevelse. I biljetten ingick även en kort 4D-film med The Avengers som vi båda tyckte var riktigt cool. Förutom 3D-effekter och skakande stolar var det även små vattenstänk och luftpustar som kom från stolarna. Kul! :)
Efter det gick vi tillbaka till hotellet och lämnade lite prylar + våra jackor och vi passade på att ta en bild på Stefan som vinkar från vårt rum.
Vid halv sju satte vi oss på Smith's Bar och drack varsin intressant öl (hallonsmak någon?) och beställde mat. Stefan valde en spännande burgare, jag gjorde misstaget att vilja testa corned beef sandwich, en typisk sak man gör en gång antar jag. :) Om man gillar saltkött i mängder, mellan smörstekt bröd, serverat med pommes så är det en hit, annars är det inte mycket att hurra för. Inte för att det gjorde så mycket, jag var fortfarande mätt från lunchen. Stefan hittade i alla fall lite utrymme för en cheesecake, därefter gick vi vidare.
Inte helt oväntat hittade vi ännu en irländsk pub, där Stefan beställde en öl och jag frågade om de hade en drinklista. Bartendern log och sade att han kan blanda vad som helst jag ville ha, varpå jag svarade att det var just det som var problemet att jag inte visste. :) Men vi kom fram till att jag ville ha något syrligt och citrusaktigt och jag fick en smarrig vodkadrink. Vi tog en runda till, därefter insåg vi båda att orken bara inte fanns och vi tackade för oss och gick till en större mataffär som vi inte sett innan, där vi handlade läsk och en påse chips + den ultimata Manhattankartan (hur typiskt är inte det?) och sedan gick vi till hotellrummet och slappade en stund framför TV:n innan det var dags att sova. Sista natten med biltutor, snyft!
6 Juni - Fredag - Midtown
Dags att checka ut! Flyget gick dock först elva på kvällen så efter att ha packat väskorna kollade jag med receptionen om de hade bagageförvaring, vilket de hade. Så vi lämnade in väskorna + bokade deras biltjänst till JFK och vi bestämde att vi skulle åka vid sju. Så det var bara att ge sig ut på Manhattan igen och njuta av extratimmarna vi fått.
Jag ville in på FAO Schwartz som jag letat upp på kartan och som inte var så långt iväg. En helt fantastisk leksaksaffär där barnet i oss verkligen vaknade till liv. Jag har aldrig sett sådana enorma kramdjur på ett och samma ställe! Dockskåpen var också helt ljuvliga och lego-avdelningen fick mig spinn. :) Den som ändå vore tio igen. :) Men jag lät inte 29 år ytterligare hindra mig, jag handlade en Toothless-drake och "Tillbaka till Framtiden"-lego.
Vi passade även på att gå in på Niketown, åtskilliga våningar med enbart Nike-prylar. Lite annat än Team Sportia. :) Därefter letade vi upp NHL-affären för tredje gången gillt, Stefan hade nämligen hittat en kupong i sin påse där han fick 20 % rabatt på nästa köp, vilket gjorde att ett matchtröje-inköp kom i ett helt annat läge. Sagt och gjort, vi beställde en DeKeyser-tröja och skulle återkomma vid tvåtiden för att hämta den. Vi passade på att gå och äta lunch på en engelsk pub till omväxling, Cock and Bull. Jag beställde en Chicken Pot Pie och Stefan köttfärslimpa med mos och det var riktigt gott och mättande. Vi var såklart ändå tvungna att få ner en dessert, en Apple Bread Pudding. Hade vi varit smarta hade vi delat på den, men det gick att få ner den till sist.
Därefter satte vi oss i en liten park och tittade på kontorsarbetare som åt lunch och väntade in tröjan. Strax efter två gick vi tillbaka och den var mycket riktigt klar så det var bara att begrunda den och tacka för oss. Efter det satte vi oss på ännu en av alla dessa irländska barer och drack några öl och varsin "57th Street Rumrunner"-drink i lugn och ro. Vi roade oss åt bullriga amerikaner och bakfulla irländska bartenders. :)
Strax innan klockan sex var vi tillbaka på hotellet och tog oss en avslutande drink hos Javier som var glad att se oss igen. :)
Efter det bad vi om våra väskor och fick dem utburna till bilen som skulle ta oss till JFK. Chauffören hade problem med bilen eftersom den var så ny och han var tvungen att öppna motorhuven och fippla med något för att stänga av larmet, det såg lite kul ut. :) Men han körde oss lugnt och säkert ut till JFK, till skillnad från chaffisen som körde oss i starten av resan. Vi var på JFK på utsatt tid och kunde checka in direkt, sedan väntade lite kö i säkerhetskontrollen och vi fick uppleva vår första nakenscanning. :)
Väntan på JFK var seg, vi var trötta som bara den och efter att jag lyckats komma in på det trådlösa nätverket och kollat upp status på tågstrejken i Sverige beslöt vi att inte chansa på att komma med en ersättningsbuss från Kastrup till Hyllie, pågatåg från Hyllie till Höör, ersättningsbuss från Höör till Hässleholm och till sist taxi från Hässleholm till Hästveda. Istället kollade jag upp taxipriser och efter en del kulddande lyckades jag ringa upp taxikurir och beställa en flygtaxi till Kastrup. Huvudet kokade av trötthet och att det var så stimmigt och instängt på JFK och jag var tacksam att växeln begrep att jag menade "idag" när jag sade "imorgon", jag var helt inne på NYC-tid. Efter det kände jag mig riktigt nöjd, tills det visade sig att boardingen var försenad och jag oroade mig lite för om taxin skulle fixa det. Jag vet ju att det borde vara så eftersom man anger flightnummer, men det kändes som att det gått för enkelt.
Till sist fick vi gå ombord planet och det var ett mycket mindre plan än på ditresan och vi satt dessutom på platser med en vägg framför oss. Dock var vi stentrötta och lyckades somna ändå, trots att det var riktigt obekvämt. Stödstrumporna låg såklart i väskan också. Vi lämnade JFK drygt en timme försenade och jag somnade direkt och var helt groggy när flygvärdinnan dök upp med mat. Kaffe skippade vi båda, vi ville bara somna om. Benen och knäna värkte, liksom min onda fot, men det gick ändå oväntat hyfsat att sova, troligen för att jag var helt utmattad. Åter igen vaknade jag till när det var dags för frukost och vi landade på Kastrup med samma försening som när vi lyfte. Jag slog på telefonen så fort vi klivit ur planet och ganska direkt ringde vår taxichaffis och undrade var vi var och talade om var han stod. Efter att ha väntat ett tag på våra väskor var vi äntligen på väg ut och vi mötte upp honom och kunde stiga in i taxin. Hur skönt som helst och värt varenda krona. Hemma väntade mamma och pappa med färdig mat, bara att värma på + att de hade handlat det nödvändigaste och bäddat åt oss. Stefans pappa hade i sin tur fixat i ordning hela trädgården kändes det som + ordnat jättefina liggplatser åt katterna på deras uteplatser som present till Stefan. Det är riktigt bra med snälla föräldrar. :)
Summa summarum, en rejält upplevelserik resa som tog ett tag att både smälta och ta igen sig från, men som verkligen var värt det!
Goodbye for now, New York City!
