lördag 15 juni 2019

Mark Knopfler - Down the Road Whenever tour

Det här är faktiskt tredje gången vi ser Mark Knopfler. Det är något visst med hans sätt att hantera sin musik och det faktum att han alltid har oerhört bra musiker med sig.


Denna gång var det på Royal Arena, inte mitt favoritval av arena direkt, men det var i alla fall sittplatser på golvet + att klientelet som ser honom inte är den typiska fyllepubliken. Faktum är att vi är bland de yngre, trots att Dire Straits var stora på vår tid.

Så vi tog ett tidigt tåg ner till Köpenhamn och i regnet tog vi oss till Warpigs och drack ett par goda öl och detvar inte långt ifrån att den härliga matdoften hade fått oss att äta där också. Tyvärr var som sagt vädret uselt just denna dag, vilket var lite synd. Vi hade hoppats få sitta ute i sol som det varit dagarna innan. Men man kan inte få allt.



Vi hade en gratis middag på Hard Rock Café så vi gick dit och åt sliders till förätt + Cobb-sallad och pasta till middag. Gott som vanligt, men just idag var servicen lite so-so, personalen kändes väldigt stressad och det var inte lätt att beställa mer om man så ville. Vi tog därför in notan och tog sedan tåget till arenan.


Vi köpte varsin snygg tröja som visade sig kosta 435 kr st på grund av den usla svenska kronan. Huga!

Sedan letade vi upp våra platser och för att ha något att sippa på som inte kostade skjortan testade vi deras två sorters cider + att jag stoppade några shotsrör i väskan att ta till under kvällen. Det var en bra plan och höll oss i lagom buzz hela kvällen. :)


Konserten i sig startade på utsatt tid och han började med en av våra favoriter Why Aye Man. Låtarna lunkade därefter på i maklig takt och det var en trevlig konsert, men inte den bästa vi sett med honom. Lite för mycket saxofonlir i den här uppsättningen, jag vill höra mer av de fantastiska multiinstrument-killarna som är så oerhört duktiga på flöjtar, fiol, säckpipa och en hel uppsjö instrument. De lirade visserligen på som de brukar, men ljudet svaldes upp av arenan och blev inte alls lika intimt som då vi såg honom i Malmö för ett par år sedan.


Bäst för kvällen var nog Brothers in Arms, där publiken viftade med sina mobiler och stämningen var riktigt så där konserthärlig som det kan bli ibland.

Men annars var det absolut godkänt, men inte direkt häpnadsväckande. Jag skyller åter en stor del på arenan, men naturligtvis börjar även herr Knopfler bli till åren nu. Hans små anekdoter om sin ungdom var dock väldigt mysiga och knöt ihop väl till musiken, hade gärna tagit mer av den varan och mindre av saxspelaren. :)

Efteråt tog vi väldigt smidigt tåget in till centrum igen (jag hoppade typ in genom stängande dörrar) och vi valde att variera oss lite för en gångs skull och satte oss på Beer Garden och drack ett gäng stora Heinekenstop och hade det mysigt.


När de stängde valde vi faktiskt att handla käk på 7/11 och ta med till hotellet, vilket funkade lika bra det. Sedan tog vi en rätt behövlig sovmorgon på hotellet innan vi skumpade hemåt på tåget igen.


SET LIST

  1. Why Aye Man
  2. Corned Beef City
  3. Sailing to Philadelphia
  4. Once Upon a Time in the West
  5. Romeo and Juliet
  6. My Bacon Roll
  7. Matchstick Man
  8. Done With Bonaparte
  9. Heart Full of Holes
  10. She's Gone
  11. Your Latest Trick
  12. Postcards From Paraguay
  13. On Every Street
  14. Speedway at Nazareth
  15. Money for Nothing
  16. Brothers in Arms
  17. Going Home: Theme from Local Hero

tisdag 4 juni 2019

Tenacious D - Post-Apocalypto Tour


Så fort vi såg att Tenacious D skulle spela i Norden igen var det en självklarhet att vi skulle dit. Vi har missat dem innan, ofta för att vi fått reda på det först efteråt.


Den här gången är de ute och turnerar med sitt senaste alster Post-Apocalypto som även inkluderar ett antal animerade filmer i rejält naivistisk stil. Som alltid med de här herrarna är det skämt på låg nivå, strax under bältet, men också en hel del satir som verkar flyga över huvudet på de största HöHö-fansen tyvärr.

Eftersom arenan (tyvärr) var Royal Arena, valde vi denna gång att testa på att bo på det snajsiga hotellet bredvid (Crowne Plaza) och det var ju sannerligen ingen dum idé. Jättefint hotell, bekväma rum och sängar och så oerhört smidigt att bara behöva ta sig några meter till och från arenan! Vi har ju haft våra besök där genom åren och att ta sig därifrån har alltid varit en huvudvärk.



Nåväl, väl inne på arenan köpte vi oss varsitt glas rosévin eftersom det verkligen var det enda som lockade. Royal-ölen vägrar vi båda, det är hästpiss.



Vi ställde oss på vad som kändes som ett ganska vettigt avstånd från scenen och suckade lite åt att det redan rann öl på golvet. De första sprang ju runt med minst en skvalpig öl i handen, flertalet bar på ölväskor och hade shotspatronbälte runt kroppen. Man anade att det skulle bli ett fylleslag, och det förstärktes när en väldigt berusad dansk, som knappt kunde gå, tyckte det var en bra idé att luta sig ner på golvet, dra ner gylfen och pissa i ett glas. Förvånansvärt nog missade han faktiskt inte som det såg ut (SÅ noga tittade jag av förklarliga skäl inte), men jag undrar vad han hade tänkt göra med det efteråt. Nu kom securityfolket och tog honom innan det blev ett problem, men jag såg honom senare igen inne i arenan.

På utsatt tid började bandet Wynchester som väl mest kändes som fans till Tenacious D och jag hade klarat mig utan dem.


Därefter brakade ledmotivet till Post-Apocalypto igång och i första delen av showen varvade de vidoes och låtar från nya skivan. Jag har sett mycket gnäll om detta från andra recensenter, själv tyvkte jag det var ett kul grepp och när turnén heter som den gör undrar jag ju lite varför folk inte begriper att de kommer att ha fokus på senaste skivan? Jag tyckte också det var lite roligt att de projicerade mycket av det tcknade som en inramning på scenen. Många penisar blir det. :)

Dock såg man inte jättebra på ståplats, scenen var rätt låg och jag fick ofta titta på skärmarna för att riktigt se JB & Kyle, vilket är tråkigt när man faktiskt står hyfsat nära ändå.


Efter att storyn i nya skivan avhandlats drog de direkt igång med sina Greatest Hits, och det märktes att det brölande publiken var där för den delen och inget annat.



Inget ont om bandet i sig, de röjde på bra uppe på scen och jag undrar hur Jack Black orkar vara så frenetisk. Visst märkte man väl lite att det var en dag på jobbet, men vad kan man begära i en sådan arena? Roligast var när Jack skulle köra lite klassiskt publiksnack och rörde ihop Dutch och Danish, inte poppis hos publiken. :)

Del 2 gav de flesta hitsen och även de äldre skivorna har ju lite av en storyline, vilket de snickrat ihop rätt så bra.

Till sist var det dags för slutnumren och de avrundade med "Fuck her gently" som mottogs väl och publiken var glad - och berusad.

Så, vad är då summeringen?
  • Bandet gjorde en bra spelning, inget att klaga på där.
  • Royal Arena är och förblir en hopplös arena. Jag hade hopp om att ståplats skulle göra det lite roligare, men åter igen kändes det som att man stod ljusår från scenen och att man lika gärna kunnat sett det på TV. Dessutom är det irriterande att man inte kan handla en enda vettig alkoholhaltig dryck utan att behöva betala rövarpriser för en drink (i skvalpigt plastglas). På konserter som den här där majoriteten har rejäl promillehalt fungerar det inte att stå spik nykter själv, då blir man tokprovocerad till sist. Jag hade själv en oerhört jobbig full dansk bredvid mig som ramlade på mig, stänkte öl på mig och envisades att pilla i mitt hår. När han dessutom lade armen om mig bytte jag plats med Stefan. Just den dansken ska väl iofs vara tacksam för att vi inte var berusade. 
  • Publiken var till stora delar bedrövlig. Golvet var nästan genast så kletigt av utspilld öl och shotsrör att jag fastnade med skorna i kletet och jag fick riktigt ta i varje gång jag skulle komma loss. Det gjorde det oerhört obekvämt att stå där. Dessutom på sluttampen kom en tjurskalle som skulle ut till varje pris och tyckte antagligen inte jag rörde mig snabbt nog, varpå han gav mig en rejäl knuff. Det ledde till att jag ramlade bakåt lite som en sådan där clowngubbe med rundad botten, men som tur var tog Stefan emot mig. 

SET LIST
-------------

Part 1:

POST-APOCALYPTO THEME
Film: "Chapter 1 - Hope"

1. HOPE
Film: "Chapter 2 - Cave"

2. MAKING LOVE
Film: "Chapter 2 - Cave" / Film: "Chapter 3 - Scientists"

3. TAKE US INTO SPACE
Film: "Chapter 3 - Scientists"

4. FUCK YO-YO MA
Film: "Chapter 3 - Scientists" / "Chapter 4 - Robot"

5. DADDY DING DONG
Film: "Chapter 4 - Robot"

6. ROBOT
Film: "Chapter 4 - Robot" / "Chapter 5 - Donald"

7. COLORS
Film: "Chapter 5 - Donald" / "Chapter 6 - Home"

8. JB JR RAP
9. WOMAN TIME
10. SAVE THE WORLD
11. POST-APOCALYPTO THEME (REPRISE)

Part 2:

12. Rize of the Fenix
13. Low Hangin' Fruit
14. Sax-a-Boom
15. Roadie
16. Kickapoo
17. Beelzeboss (The Final Showdown)
18. The Metal
19. Dude (I Totally Miss You)
20. Kielbasa
21. Tribute
22. Double Team

Encore:

23. Wonderboy
24. Fuck Her Gently