Dags för en ny resa till Prag! Efter att ha lämnat katterna i Ronneby begav vi oss till Danmark och hotell Copenhagen Go i Tårnby där vi skulle tillbringa natten för att kunna ta oss i vettig tid till Kastrup. Bilresan till Ronneby var seg som sirap med jordbruksmaskiner på vägarna och tågresan till Tårnby var inte mycket bättre, långsamt gående tåg framför hela tiden... Men till sist var vi där och kunde checka in och ta en snabb visit till Köpenhamn och äta en bit mat och dricka ett par öl på Hard Rock Cafe, tills det var dags att åka tillbaka till hotellet och sussa.
5 Juni - dag 1
Dagen efter var det bara att ta tåget tre minuter till Kastrup och checka in. Mycket smidigt alltsammans! Flygresan gick som smort också och efter lite väntan på bussen på Prags flygplats befann vi oss mitt i Prag och hittade Hotell Elysee ganska enkelt. Det låg mitt i en liten galleria.
Efter att ha fräschat upp oss och lämnat av allt bagage gav vi oss ut igen och Stefan påminde om att en Ferdinand-pub borde ligga rätt nära. Vi hann aldrig leta upp den förra gången vi var i Prag så det var en bra idé att se om vi kunde hitta den. Det tog inte lång tid!
Vi beställde in resans första öl och en bit mat och satt och njöt av stunden. Lite småseg personal dock, vilket inte hör till vanligheterna i Prag annars. Men maten var god liksom ölen och deras toalettskyltar var de roligaste jag sett. Först såg man en skylt där det stod y respektive i och pilar åt vardera håll och jag skojade om att det är klurigt att veta vad som är vad. Men när Stefan varit på toa skrattade han och sade att det inte går att missa och när det lite senare blev min tur att gå skrattade jag högt! Smickrande bilder! :-)
Därefter var det dags att ge sig ut och strosa lite och se om vi kände igen oss sedan sist och även ta en titt på hur illa det var med översvämningen egentligen. Helgen innan vi anlände hade regnet vräkt ner i Östeuropa och Prag hade utlyst kritiskt läge och jobbat hårt med att sätta upp fördämningar, evakuera folk med mera. Översvämningen nådde sin kulmen morgonen innan vi kom och skönt nog hade regnet äntligen gett med sig och det var varmt och skönt ute.
När vi kom ner till floden var den mycket riktigt översvämmad och det var en mäktig syn att se vattnet strömma fram aggressivt. Karlsbron och metrolinjerna var av förklarliga skäl avstängda och alla flodbåtarna hade forslats bort. Lite synd, men fullt förståeligt och det är ju tur vi hann med den biten förra gången vi var här.
Doften av floden var ganska unken också och vattnet var alldeles brunt och fullt med skräp, men utöver det var det avslappnad stämning överallt och fördämningarna som de satt upp för säkerhets skull på högre nivåer togs bort allt mer för varje dag.
Därefter började öltarmen suga igen och vi slank in på en pub och satt en bra stund och drack en hel del god mörk Kozel innan vi så småningom fortsatte vårt strosande.
Plötsligt sprang vi på en gammal bekanting, U Dvou Kocek, en typisk rustik tjeckisk ölhall med dragspelsnisse och allt. Här gick vi glatt in och beställde öl och mat och satt en stund och skrockade och hade det kul och var ganska runda under fötterna.
Servitrisen kom och frågade om vi ville testa på den lokala snapsen och jag i min enfald sade glatt ja, van att få frågan i Österrike där man kan få allt möjligt skojigt i snapsväg i ett litet glas. Det vi fick in var två dricksglas fotogen. Trots att vi var ganska glada i hatten var det en ren pärs att dricka upp det, men vi är som bekant envisa som synden! Därefter hälsade Stefan på ett spöke och sedan var det nog för oss för dagen. :-)
6 juni - dag 2
Dags för en ny dag i Prag! Målet för dagen var att gå upp till Pragborgen och se om vi kunde besöka den denna gång. Så på med fotriktiga skor och ut i folkvimlet och över vattnet!
Karlsbron var fortsatt avstängd och det fanns gott om överflödigt vatten i floden ännu. Men på plussidan fick man ovanligt fina bilder på bron eftersom det inte myllrade några turister över den!
Vi tog oss över vattnet i det behagliga vädret trots allt, det var riktigt varmt om än något disigt. Därefter började vi färden upp mot Pragborgen.
Efter att ha nått Pragborgen och kikat runt lite utanför och på prislistor och annat insåg vi plötsligt att vi inte var så sugna som vi hade trott. Historia i all ära och den är onekligen pampig, men vi är inte så kulturellt intresserade när allting kommer omkring och vi hade ingen lust att lägga så många timmar på det.
Istället gjorde vi det som intresserar oss mest - letade upp ett ölhak! :-) Vi fortsatte gå uppåt och av en slump såg vi att vi gick förbi U Cerneho Vola som vi läst om, men missade sist. Det såg väldigt oansenligt ut utifrån och var ett ruffigt, men ack så charmigt ölhak, och det var mest tjecker därinne under tiden som vi satt där, vilket var en rejäl stund!
Men första ölen kändes något lustig, det var knäpptyst därinne och det kändes som att alla höll oss under uppsikt, men när vi glatt tackade ja till öl nummer två släppte det helt och ljudnivån steg och ingen tog notis om oss.
Ölen fortsatte komma in och vi drack och satt och småpratade och hade det riktigt skönt. Strecken på lappen på bordet blev längre och längre och en yngre tysk gav oss tummen upp och pekade på den innan han gick, väldigt roligt. Men det var så skönt att bara sitta och ta det lugnt och dricka ljuvligt god öl. Dessutom var det den billigaste ölen vi drack under resan, 30 CZK vilket motsvarar knappt 11 SEK...
Efter alla goda öl och vår variant av tjeckisk kultur fortsatte vi på populärkulturens väg och skaffade oss resans viktigaste souvenir, mullvaden Krtek som nu står på samma hylla med alla andra resors mjukdjur. Han trivs bra!
Därefter gick vi upp till den vackra skogen där utsiktstornet ståtar allra högst upp och för att roa vår nye vän Krtek och alla andra trevliga tjecker spexade vi hela vägen upp och ner!
Vi kom ner för alla backar så småningom och inte helt oväntat var vi både hungriga och törstiga så vi gick in på en Svejkpub. Sedan kommer det ironiska, vi klarade vår djungeltur utan allt för mycket blessyrer, däremot kunde vi plötsligt inte hitta tillbaka över bron! Vi gick alldeles för långt åt fel håll och jag marscherade på utan att märka att Stefan stannat och vägrat gå mer.
Efter en särdeles lång marsch för mig själv som gick ut på att jag hamnade längs med floden som jag velat hela tiden var jag hundra på att hitta tillbaka och ringde Stefan som stod på en punkt som jag fattade var och jag sade glatt att snart var där. Ha! Jag var där, rent kartmässigt, men floden var översvämmad på land just de sista jädrans 50 meter jag hade behövt till och efter att ha testat att vada lite och blivit blöt till midjan fick jag vända och gå tillbaka HELA vägen eftersom det är staket längs med hela floden.
Till sist kom jag på rätt sida staketet i alla fall och kunde gå samma sträcka för tredje gången och hittade Stefan och vi gick över floden och tog sikte på hotellet eftersom jag var lerig och dyngsur om fötterna. Det tog sin lilla tid att hitta det också, och när vi ÄNTLIGEN kommit till hotellet och svidat om tog vi inga chanser längre, utan åt på en restaurang bredvid hotellet. Ganska trist mat och svindyra priser, vilket var väntat eftersom det var Vaclavsplatsen. 90 CZK för en öl, tre ggr så mycket som tidigare under dagen.
Efter maten testade vi Zombie Bar som också låg i närheten och drack två dyra Staropramen (ölen vi tidigare under dagen sågat helt och påpekat att man slapp på tjeckiska pubar) och fascinerades över den uttråkade bartendern som inte ville servera någon, utan hellre läsa tidningen. Där fick vi nog och gick tillbaka till hotellet och sov.
7 juni - dag 3
Efter välbehövlig sömn och frukost gav vi oss åter ut på strövtåg i Prag, efter att ha spolat av det värsta från mina kängor. Vi insåg ganska snabbt att om mina fötter skulle klara sig måste jag ha nya skor, jag hade bara mina sandaler med klack att gå i nu och fötterna skrek. Så vi gick in på en trevlig sportaffär och jag investerade i ett par röda Converse. Jättefina och en dröm för fossingarna att få komma ner på marken igen!
Vi gjorde vår dagliga koll av vattennivåerna och gick i lite affärer.
Vädret var riktigt varmt och efter lite shopping valde vi att gå tillbaka till hotellet och lämna av prylar + att jag lämnade min helt onödiga fleeceväst.
Därefter hittade vi en urtrevlig restaurang med en uteservering på en mysig innergård där man slapp undan solen.
Vi trodde som vanligt att vi gick åt ett visst håll och vi letade efter en specifik ölhall, men efter att ha passerat en kyrka med tvillingtorn och konsulterat kartan insåg vi att vi gått åt fel håll!
Nåväl, inget att hänga läpp för, men värmen var lite jobbig till sist och vi hittade ett nytt mysigt ställe med uteservering på innergård och där stannade vi en bra stund och vilade upp oss och njöt av vädret och den goda ölen. Servitrisen var trevlig och snabb på att servera också och ställde till och med upp på bild snällt nog! Det hör inte till vanligheterna!
Åtskilliga timmar senare och med många fler öl i magen gick vi tillbaka till Vaclavsplatsen.
Vi var riktigt hungriga nu och bestämde oss för att gå till Ferdinandpuben igen och äta. Gott även denna gång, Stefan åt fläskkött och jag åt nötkött med drösvis med pepparrot över. Mums! Men fortfarande lite slö service - för att vara Tjeckien då.
Därefter var det ut i myllret igen och vi hamnade så småningom på en ny pub där vi fascinerades över att personalen verkade ha något slags hett diskussionsämne internt och inte direkt brydde sig om oss. Dessutom spelade Tjeckien fotbollslandskamp mot Italien som visades på TV:n, men det var inte mycket att hurra åt, matchen slutade 0-0. Vi ledsnade på det till sist och gick vidare och hamnade på den gamla hederliga Svejkbaren från förra resan.
Orken började dock tryta och jag bad servitrisen peka ut var vi var på kartan så att vi slapp gå fel, men tyvärr gick jag ifrån Stefan vilket jag märkte för sent. Själv gick jag dumt nog då tillbaka för att hitta honom, och hittade sedan själv inte riktigt tillbaka och irrade runt en stund.
Men till sist kom även jag rätt och efter att ha blivit insläppt av nattportiern (efter midnatt var gallerian låst med gallerdörr och kedjor, men de kom glatt och låste upp när gästerna ringde på klockan) såg jag att Stefan redan kommit hem skönt nog. Han var så mör i kroppen att han gett upp och tagit en taxi för 1200 CZK. Fullt förståeligt!
Jag somnade innan huvudet ens nådde kudden. :-D
8 juni - dag 4
Sista hela dagen i Prag och vi tog en behövlig sovmorgon istället för att jäkta till hotellfrukosten. Istället åt vi frukost på ett café i form av en cappuccino, ett glas juice och en croissant. Hur folk överlever på sådan frukost är för mig en gåta. :)
Efter att ha strosat en stund gjorde magarna och öltarmen sig påminda och vi såg en restaurang med massor av roliga Kozel-bilder och inredning i samma stil som vi beslöt oss för att ett testa. Den var väldigt fin och fräsch och såg svindyr ut, men priserna var mycket överkomliga och maten var underbar. Stefan åt en 350 grams köttbit från Uruguay medan jag åt en klassisk gulasch med potatispannkakor och till det ljus Kozel naturligtvis. Personalen var mycket vänlig och snabb på att passa upp. Skämtsamma var de också och låtsades tappa en kopp kaffe över mig och jag hoppade till högt!
På väg därifrån fortsatte spexandet och de gav Stefan notan
"Here's for you..."
och mig en vit ros
"... and here's for you!" :-)
Vi passerade det roliga "bubbelplasthuset" igen och innan vi visste ordet av hade vi råkat hamna på samma pub (den där personalen hade något internt gruff) som dagen innan utan att först fatta det. Idag var de dock betydligt trevligare och de kände igen oss direkt och jag hann knappt sätta mig innan de kom med vatten till min ros. De är måna om blommor överallt!
Men det var svårt för oss båda att orka dricka mer just nu och vi stannade inte så länge. Vi gick omkring i lagom takt istället och shoppade lite mer kul souvenirer, bland annat en häxa och en vacker glaslykta.
Men till sist fanns det ork igen för mer öl! Vi hittade ännu en trevlig Pilsner Urquell pub med gott om folk och tog ett par goda öl och roades av olika bordsgrannar, t ex ett svenskt sällskap som antagligen precis anlänt och som betedde sig så svenskt att vi hade svårt att hålla oss för skratt.
Sedan var det åter igen ut och nöta på de stackars fötterna och de ömma kropparna.
Plötsligt passerade vi U Pinkasu som vi också läst en del om och naturligtvis kunde vi inte motstå ett par öl här också plus chansen att vila upp fötterna. Riktigt skönt!
Vi passade på att gå tillbaka till hotellet efter det. Här är en bild på entrén inne i själva gallerian.
Den andra bilden är en otroligt kul skylt på rummet där hotellet ber om ursäkt - för utsikten! Jag har aldrig sett något liknande! Visserligen hade vi ett rivningshus utanför fönstret, men vad hade det spelat för roll om det varit ett riktigt hus istället?
Efter att ha fräschat upp oss lite och Stefan känt om sängen kändes så skön som han trodde masade vi oss ut igen för att äta en bit mat. Jag var absurt sugen på italiensk stenugnsbakad pizza och Stefan kunde tänka sig pasta så vi tog sikte på en italiensk restaurang. Vi hittade en inte så långt bort (fötterna var som sagt riktigt möra nu) och servitören visade in oss, men till vår förvåning hamnade vi på en asiatisk nudelbar istället.
De satt ihop vägg-i-vägg och vi orkade inte resa oss så det fick bli nudlar trots allt. Stefan försökte beställa dem extra starka och fick ett löfte om att han skulle gråta, men det var det inte mycket med. Nudlarna i sig var riktigt goda dock. Våra bordsgrannar erbjöd sig att ta ett kort på oss också!
Därefter vill Stefan tillbaka till sängen och jag var inte sen att hålla med om att det vore skönt!
9 juni - dag 5
Dags att checka ut och åka hem! Vi lyckades få ner alla sköra souvenirer i handbagaget och därefter gav vi oss ut en sista gång.
Vi gick bort mot tågstationen och letade upp bussen till flygplatsen som redan stod inne skönt nog.
På Prags flygplats checkade vi in smidigt och kollade lite i affärer och jag köpte en söt trädrake. Vi passade på att köpa smörgåsar och dricka också och åt i väntstolarna innan flyget skulle gå. Flyget lyfte och landade i tid, och vi fick väskorna ganska snabbt på Kastrup, men därefter var det en ren parodi. Tågstrul i Danmark som försenade alla tåg till Sverige, vilket orsakade jätteköer av folk. Och när tåget mot Karlskrona kom var alla Malmöiter och Lundabor hagalna och tryckte sig på- trots att ett nytt tåg mot Malmö skulle komma om tre minuter. Vi lyckades pressa oss in också, luttrade som vi är.
Efter Lund kom nästa bakslag, en olycka hade skett på spåret så tågets slutstation var Hässleholm och ersättningsbussar väntade där! GAH! Ner med alla väskor igen och vi sprang till bussterminalen där förvånande nog bussarna faktiskt stod. Mot Kristianstad där vi skulle ta tåget till Ronneby. Det var också försenat och när det väl kom och vi satt oss skulle de koppla av ett antal vagnar så vi fick flytta på oss igen. Nu var det upploppsstämning i tåget och det förbättrades inte av att tåget stod stilla i ytterligare en kvart. Men till sist rörde det på sig och vi kom till Ronneby till sist och kunde hämta katterna + bilen och köra hem.
Så summa summarum, Prag var härligt som vanligt och Öresundstågen totalt opålitliga!
