Första gången vi skulle se Sparks fick vi ställa in då Stefan inte fick ledigt. Andra gången såg vi dem på Vega och det var en kanonkonsert i trängslen, där vi var rätt "glada i hatten" och mest stod och dansade i baren. Så lite sugna var vi ju när de annonserade att de skulle spela igen på Koncerthuset den här gången. Men det var en torsdag innan semestern så vi lade ner det ganska direkt då Stefan antagligen ändå inte skulle få ledigt.
Med det sagt hade jag kvar evenemanget på FB och jag ville inte riktigt släppa taget om det trots att det sålde slut rätt snabbt. Jag lade upp mig på väntelistan och tänkte inte så mycket mer på det, tills det dök upp ett par veckor innan att de sålde ett ytterst litet antal biljetter. Jag kollade med Stefan som gav tummen upp och det var ju inte värre än att vi fick försöka sälja dem då om han inte fick ledigt.
Men ledigt fick han, och vi åkte ner till Köpenhamn direkt efter jobbet, checkade in snabbt på Comfort Hotel och tog metron ut till DR Byen och Koncerthuset där vi bokat bord innan konserten, mest för enkelhetens skull. Vi var något tidiga så vi passade på att ta en öl i utomhusbaren i den hopplösa blåsten.
Väl i restaurangen beställde vi det matchande vinpaketet och åt våra tre rätter i ovanligt lugn takt för att vara vi två. Maten i sig var helt ok, men det är ju frågan om det är värt pengarna rent matmässigt. Antagligen inte, men det är onekligen bekvämt att vara på plats.
Därefter var det dags att inta platserna på första balkong, som var mycket bättre än jag hade väntat mig. Ska sägas att det knappt finns dåliga platser på Koncerthuset, men ändå.
Sparks klev ut på scen på utsatt tid och det var samma sköna energi som sist - det är obegripligt att de är så pass gamla som de faktiskt är, i synnerhet 76-årige Russell som skuttar och dansar runt.
Stefan påpekade att de utstrålar samma glädjefulla energi som Indochine och det är väldigt sant.
De spelade i princip oavbrutet i cirka 90 min och hann riva av 20 låtar, varav 5 från senaste plattan MAD!. I övrigt var det väldigt utspritt från deras långa repertoar och det är imponerande!
Publiken var definitivt i övre medelåldern, men de flesta verkade vara glädjefyllda fans, vilket alltid är extra kul.
Efter konserten passade Stefan på att köpa nya skivan på CD och LP + en tote bag att bära dem i och sedan tog vi metron till Rådshusplatsen för att leta upp någonstans att summera konserten och ta en öl. Från början hade vi tänkt gå direkt till hotellet efteråt, men vi var alldeles för uppe i varv för det och klockan var heller inte så mycket. Så vi testade Old SCottish Pub och där var det för en gångs skull både vettiga människor + riktigt bra trubadurer så vi satt där en bra stund och hade riktigt trevligt. Första gången jag hör Gimme Gimme Gimme i trubadurtappning! Ribban är satt!
Vi gick till hotellet först när trubadurerna tackade för sig och där åt vi lite chips och drack den obligatoriska hotellölen, sedan sussade vi gott.
Vi vaknade i gott skick och tog oss till stationen för att komma med ett bra tåg hem till katterna. Döm om vår förvåning när plötsligt båda bröderna i Sparks går förbi oss på perrongen, på väg till nästa spelning på Gröna Lund! Det hade jag verkligen inte väntat mig.
Ett perfekt avslut på en riktigt trevlig kväll och natt i Köpenhamn, ackompanjerad till toner av Sparks.
SET LIST:
- So May We Start
- Do Things My Own Way
- Reinforcements
- Academy Award Performance
- Goofing Off
- Beat the Clock
- Please Don’t Fuck Up My World
- Running Up a Tab at the Hotel for the Fab
- Suburban Homeboy (Lyrics recited by Ron)
- All You Ever Think About Is Sex
- Drowned in a Sea of Tears
- JanSport Backpack
- Music That You Can Dance To
- When Do I Get to Sing "My Way"
- The Number One Song in Heaven
- This Town Ain't Big Enough for Both of Us
- Whippings and Apologies
- Lord Have Mercy
Encore: - The Girl Is Crying in Her Latte
- All That
