Toy Story 5

 

Då var det dags för en ny omgång med Toy Story. Efter jag hade sett fyran på bio var jag ju ganska säker på att det kunde räcka där, men jag blev positivt överraskad.

Mitt hjärta har alltid klappat lite extra för just Toy Story, då det var en av de första Pixarfilmerna jag såg och den tog mig med storm från första stund. Vacker animation, kul story och inte tonvis med sånger ala Disney. Visserligen köpte sedan Disney upp Pixar (på gott och på ont), men just Toy Story har alltid hållit måttet genom åren. 

Inför besöket såg vi också om alla fyra filmer i ordning och det kan rekommenderas, då det ger en helt annat sammanhang i berättelsen än jag tänkt på tidigare. 

Den femte filmen tar vid ett tag efter fyran där Woody lämnat gänget hos Bonnie för att hänga med Bo Peep istället. Ny sheriff i gänget är såklart Jessie och det är hon som är huvudkaraktären i filmen. Fullt rimligt, eftersom det är en liten tjej som nu äger dem.

Det som gör filmen riktigt bra är att den tar upp hur världen har förändrats och hur skärmberoende vi alla har blivit oavsett ålder + att den också lyfter problemet med att barn idag slutar vara barn alldeles för snabbt. Jag kan själv relatera hårt till temat, även om jag är flera generationer äldre. Även på vår tid blev det ganska snabbt en skiljelinje mellan de som lekte och de som istället ville vara vuxnare än vad de var.  Men med dagens teknik kommer det ännu tidigare + hårdare än någonsin och filmen visar detta föredömligt utan moralkakor nedtryckta i halsen.  

Utöver ett bra och viktigt ämne så är filmen också riktigt rolig. De strandade Buzz Lightyears resa till kommandocentralen och jakten till häst är suveräna, för att inte tala om skämten med den åldrande Woody (skallighet + gubbmage). 

Jag ger filmen, utan tvekan, 4 Buzz Lightyears ridande på leksakshästar av varierande sort och storlek. 

Dagstripp till Helsingör

Vi tog en snabbvisit till Helsingör på en av semesterns soligare dagar. Tåg Hästveda-Hässleholm-Helsingborg och sedan båt över till Helsingör.

Tyvärr var vi inte de enda svenskar som hade planerat detta, så det var rätt trångt på båten och man påmindes om varför man hatar att vara ledig samtidigt som alla andra, men det är vad det är.  

Väl i Helsingör styrde vi kosan mot Kronborg slott som ingen av oss besökt innan och slapp därav majoriteten av svenskarna som var på båten.

Det var riktigt trevligt att strosa omkring runt slottet och inne på slottsgården och vädret gick ju inte att klaga på heller. 

Därefter tog vi oss till Vaerftets Madmarked, vilket är en trevlig matmarknad där man kan hitta olika sorters mat och förstås ta sig en öl eller två. Vi blev riktigt glada när vi upptäckte att de sålde Röd Tuborg på fat, den ser man annars inte ofta. 

Tyvärr började våra landsmän nu också hitta hit och det blev riktigt ont om platser att sitta på, vilket gjorde att vi valde att inte äta där, då vi hade varit tvungna att gå en i taget och handla mat + att allt folk och köande gjorde att man tappade lite lusten att stanna. 

Istället gick vi in mot centrum och letade efter en restaurang där man fick plats och hamnade så småningom på ett italienskt ställe (D'angelo) där vi valde att sitta inomhus för att slippa trängsel. Stefan åt en smarrig pizza och jag en maffig portion Spaghetti Bolognese som vi sköljde ner med varsin stor italiensk öl. Välbehövligt!

Därefter strosade vi lite till i centrum (som verkligen levt upp igen trevligt nog) innan vi slank in på ölbaren med det sköna namnet Pitten där vi varit en gång innan. Här fick vi äntligen tag på Wiibroe-öl och vi tog ett par innan det var dags att börja leta sig hemåt igen. 

På båtresan hem hann vi med en avslutande öl + att Stefan handlade vodka i shoppen och efter det var det tågresa hem som gick enligt plan och en promenad genom Hästveda innan vi var hemma hos katterna igen. 

Kort sagt, en trevlig liten sommarutflykt! Fast nästa gång får det gärna vara lite mindre folk. 

Det Våras för Sheriffen + Rymden på Bio Spegeln

I samband med att Mel Brooks firar sitt hundrade år passade Bio Spegeln i Malmö på att köra några av hans filmklassiker och vi var inte sena med att boka in lördagens program som bestod av Det våras för Sheriffen (Blazing Saddles) och Det våras för rymden (Spaceballs). Det är mina egna två personliga favoriter av hans filmer och även om jag kan dem utan och innan så är de fortfarande roliga. 

Mindre roligt var att jag hade missat att det var sommartrafik på Skånetrafiken, så vi kunde inte ta tåget som tänkt eftersom det inte gick något till Hästveda på kvällen. Turligt nog var det inga problem at avboka flaskan cava som jag hade beställt. Planen var nämligen att bila in till Hässleholm och sedan ta tåget för att utnyttja våra sommarkort. Men tji fick vi, dagen till ära var årets varmaste dag i Sverige och tågtrafiken havererade fullkomligt i värmen. Så efter ett försök att komma med ett överfullt tåg, så gav vi upp och jag var redo att ge upp helt, men Stefan var inställd på att köra ner och så fick det bli efter en snabb tankning. 

Värmen i bilen var inte heller att leka med och AC:n gav upp så det var en svettig färd ner. Som tur var hade vi köpt varsin flaska vatten inne i Hässleholm.

Väl i Malmö behövde vi få mat i oss och det är inte ofta man ser Malmö så pass öde och uteserveringarna gapa tomma. Vi valde att besöka Mando Steakhouse, mycket för att vi inte orkade fundera så mycket mer och fick ett bord i skuggan där vi kunde andas ut och sörpla i oss kall dryck och äta en förvånansvärt god bit mat. 

Sedan var det dags att gå till Spegeln och vi handlade varsin iskall cola på glasflaska och satte oss i en varma salen. Tyvärr var även deras AC överbelamrad för dagen, så det var ett svettigt besök och vi blev faktiskt erbjudna att få pengarna tillbaka om vi inte ville stanna. Men när man nu släpat sig hela vägen till Malmö biter man såklart ihop!

Det våras för Sheriffen (Blazing saddles) var först ut och det var jättekul att få se den i bioformat. Vi hade även beställt varsin charktallrik som vi mumsade på i värmen och bortsett från svetten var det riktigt kul. 

Filmen i sig är en klassiker av rang, idag fascineras man av att de ens fick göra den. 2026 är den dessutom tragiskt nog nästan lika aktuell sett till rasism som den var då. Hur som haver är det en jäkligt kul film, med den galnaste slutfighten jag sett på film i mitt liv. Mel Brooks är ett galet geni.  

Efter en kort paus där vi skaffade ny cola + vatten var det så dags för Spaceballs (Det våras för rymden). Min personliga favorit genom tiderna som den scifinörd jag är, medan Stefan aldrig riktigt lyckats se den fullt ut förrän denna gång. 

Det känns lite fånigt att jag ska sitta här och recensera den då jag är en riktig fangirl, så jag nöjer mig med att säga att jag njöt av varje sekund. Tydligen pågår inspelningen av uppföljaren, vilket jag än så länge inte riktigt ved vad jag tycker om. Plus är att Rick Moranis ställer upp (han lämnade Hollywood för ett bra tag sedan för ett vettigare liv), minus är förstås att John Candy inte är med oss längre. Vi får helt enkelt se vad det blir av den. 

Det blev i alla fall en kväll av svett och skratt och efter en intressant biltur hem där vi passerade skånska orter man inte visste existerade kom vi hem och var nöjda med att vi trotsat vädrets makter och faktiskt fått se två kanonfilmer på bioformat. 

We brake for nobody. 

Ismo - Perseverance Tour

När jag såg att Ismo skulle komma till Malmö och jag dessutom fick chansen att förboka biljetter högg jag som en kobra och var först att välja plats av alla. Det händer sällan.  Må så vara att det var en söndagskväll, men så långt bort är inte Malmö. Då visste jag såklart inte heller att vi skulle boka in oss varenda helg innan dess i en månads tid. :) 

Men vi tog oss ner till Malmö i lugn takt. Egentligen hade vi åter tänkt utnyttja det faktum att Öresundstågen går vissa helger, men så var det strul med just det tåget vi skulle ta, så vi valde att ta det säkra för det osäkra och köra in till Hässleholm och ta tåget därifrån stället.

På väg ner åskade det och regnade rejält, men vi klarade oss fint hela dagen utan att bli blöta.

Vi var på Slagthuset kort efter de öppnade och skönt var det då de flesta som skulle se Ismo verkade vilja samlas i baren. Vi satt skönt på våra platser och sippade på varsin alkoholfri Mellerud.

När det väl var dags att sätta sig insåg vi att vi verkligen satt längst fram i mitten. Närmare kommer man inte. En kul sak var att de körde videosnuttar med Ismo på skärmen. Mindre kul var att fem minuter innan han kom upp på scenen fick jag en gubbe med mansspread + Puddy-skinnjacka (Seinfeld-referens) bredvid mig som åt upp stora delar av min plats, men det glömde jag tack och lov snart bort så fort Ismo klev ut på scen. 

Han är förbaskat rolig, så är det bara. Något skämt följde med från förra gången vi såg honom, t ex den om Tyskland på olika språk, men den är så bra att jag kan höra den om och om igen. 

Han berättade även om sin ryggskada som han ådrog sig i Skene av alla ställen under ett rally och härmade de svenska kommentatorerna som i princip bara sa Oj oj oj i olika tonlägen. Turnén fick sitt namn av hans envishet = Sisi = Perseverance som han skickligt nog avstavat på t-shirten (Perse = röv på finska).

Naturligtvis mycket skoj om Sverige och Finland på det, utan att vara det minsta tråkig (som så många komiker). 

Han förklarade krig mot morgonmänniskor och att vi kvällsmänniskor kan ta dem då vi är i majoritet, förutsatt att det sker sent då.  

Mycket skämt på jänkarnas bekostnad också och hans försök att låta som en uramerikan var hysteriskt kul. Han orkar bara en minut ungefär, sedan måste han andas och vila magmusklerna.

Kvällen avslutades med att han hämtade en liten elgitarr och vi som varit med ett tag vet att när komiker börjar med musik kan det gå riktigt illa. Så var INTE fallet här, jag och övriga publiken skrattade så tårarna sprutade åt hans epos "The gap between the seat and the console", dvs där allting ramlar ner om man kör bil. Allt från mobil till kondom och Epsteinfiler. En måste-låt att få tag på sedan!

Och som om det inte var nog hade han förärat oss en svensk låt som väckte sådant gehör att han ville köra den en gång till för att spela in den (de filmar på den här delen av turnén för en Comedy Special). Hela publiken sjöng med i refrängen, som lämpligt nog hade en del Oj oj oj i sig, men också rim på köttbullar och kn*llar och rumpor som rullar (=twerk) följt av Heja heja IKEA.

Han körde nonstop i 1:45 h nånting och tyvärr behövde vi rusa till tåget, annars erbjöd han fotografering med den som så önskade efteråt.

Jäkligt kul kväll och så värt en blixtvisit till Malmö :)