fredag 31 juli 2026

Electronic Equinox Gathering: Die Selektion + support Heinz Beauvaix

Sista fredagen i juli och sista riktiga semesterdagen. Vad passar då bättre än att gå på konsert i Köpenhamn?

Nu var faktiskt vi inte så laddade som det låter, faktum är att vi nästan fick övertala oss själva om att bemöda oss om att åka iväg. Dessutom hade vi rätt dålig koll på banden som skulle spela och när Stefan lyssnade in lite på Die Selektion insåg han att det inte var det bandet han trodde.

Men vi åkte i alla fall iväg till sist och tog bilen in till Hässleholm för enkelhetens skull och klev på ett ganska fullsatt Öresundståg till Köpenhamn. Vi hade medvetet valt att ta ett tåg så pass sent att vi kunde gå direkt och checka in, vilket visade sig vara ett smart val.

Väl framme pressade vi oss genom folkhavet på stationen och tog oss till Comfort Hotel där vi checkade in och fick ett rum högst upp, ovanligt nog. 

Vi knallade sedan direkt iväg mot Norrebro med siktet inställt på bryggeriet Alefarm som låg strategiskt nära kvällens valda restaurang. Vi testade deras tjeckiska öl + deras Vienna lager och satt inomhus, fast med ett fönster öppet ut mot gatan och vattnet som fläktade skönt (nästan så man frös till sist). Vi tittade på alla galna cyklister och deras lika galna cyklar, mycket underhållande.


Sedan var det dags att äta och vi hade valt ut att testa en afrikansk restaurang den här gången, Sasaa som öppnade kl 17. Vi satte oss ner och valde deras avsmakningsmeny + en dryck med ingefära, humle och lime (de serverar inte alkohol). Det tog sin lilla tid innan något serverades, men när det väl kom var det goda, fräscha smaker och vi åt oss rejält mätta. Påminde oss om tiden då vi kunde köpa afrikanska chilisåser på nätet som var just så här fräscha och fruktiga i smaken. 

Därefter var det dags att gå mot Rust, lokalen där spelningen skulle äga rum och som jag för ett knappt år sedan hävdat vi aldrig skulle besöka igen. Innan de öppnade dörrarna passade vi på att ta en öl på baren Conga som hör ihop med Rust. 


Väl inne på Rust fascinerades jag av hur litet det var, jag mindes det som större och mer avlångt. Det var inte mycket folk på plats heller och av naturlig anledning var de allra flesta danskar. Första timmen spelade de musik av Martin Hall som gått bort veckan innan, fint initiativ (även om han är obekant för just mig). Vi fick även sällskap av en svensk som vi glömde fråga vad han hette, men som var på besök från Stockholm och passade på att göra Köpenhamn. Vi verkar redan ha varit på en hel del spelningar samtidigt i Stockholm, får se om vi ser honom igen. 

Danska förbandet Heinz Beauvaix började spela på utsatt tid runt 20.00 och det var en trevlig bekantskap. Den ene mannen har vi sett innan i publiken på spelningar, som det brukar vara. De kör instrumental musik med sköna ljudmattor som doftar cyberpunk och tidiga Delerium och de var riktigt bra. 




Sedan var det dags för Die Selektion och herre jösses vilket ös från första till sista sekund! Här snackar vi skön trumpetbody på ett sätt som gör mig jätteglad och sångaren ska ha en stor eloge för sin scennärvaro och vansinniga energi (nästan omöjligt att fånga honom på bild!). Dessutom är det briljant att ha en live trumpet, det var ett instrument jag inte visste fungerade så pass bra med dansant body. Så uppfriskande att se ett band som inte bara kör de gamla hoppa-upp-och-ner-och-vråla-klyschorna som så många EBM-band pysslar med annars. 



Extra skönt att det inte var trångt framför scen, det var precis lagom med folk sett till lokalens utforming och gör att jag inte alls är lika negativ till Rust som sist då det knappt gick att röra sig. 

Efter spelningen handlade Stefan skivor av Die Selektion och efter att ha bett Brian om hjälp fick han även danska bandet att sälja sina skivor till honom och betala med svenska pengar. Väldigt snällt av dem, i synnerhet då de antagligen inte fick riktigt så mycket som de borde (Stefan erbjöd dem naturligtvis mer ska sägas). 

Därefter flyttades allt ner en våning till ett litet dansgolv där Brian var DJ och vi satt faktiskt där ett bra tag, men eftersom man var tvungen att gå upp till nattklubben (som nu befolkades av betydligt yngre människor) för att handla öl och det faktum att vi var i Norrebro valde vi att lämna Rust och dra vidare mot centrum med taxi. 

Vi hamnade så småningom på gamla hederliga Old English där de skönt nog hade en trubadur som vi inte sett innan och som var riktigt bra och inte lika förutsägbar som de kan vara. Han var ganska bestämd också med vad han ville spela, det uppskattar jag. :) 



När han tackade för sig (hans sista tåg hem skulle gå snart) valde vi också att gå och vi kollade på nattöppna restauranger som låg hyfsat nära hotellet och hamnade åter på Doro Döner där vi beställde varsin kebabtallrik som vi åt med god aptit på rummet innan det var dags att sova. 

Eftersom vi åkt så pass sent ner kunde vi unna oss en sovmorgon och vi tog tåget hem 10.42 (hade varit 10.12 om folk kunnat röra på sig) och vi var hemma igen runt 12, till katternas glädje.  

Kul kväll och ett bra avslut med trumpetfanfar på semestern!


måndag 27 juli 2026

Toy Story 5

Då var det dags för en ny omgång med Toy Story. Efter jag hade sett fyran på bio var jag ju ganska säker på att det kunde räcka där, men jag blev positivt överraskad.

Mitt hjärta har alltid klappat lite extra för just Toy Story, då det var en av de första Pixarfilmerna jag såg och den tog mig med storm från första stund. Vacker animation, kul story och inte tonvis med sånger ala Disney. Visserligen köpte sedan Disney upp Pixar (på gott och på ont), men just Toy Story har alltid hållit måttet genom åren. 

Inför besöket såg vi också om alla fyra filmer i ordning och det kan rekommenderas, då det ger en helt annat sammanhang i berättelsen än jag tänkt på tidigare. 

Den femte filmen tar vid ett tag efter fyran där Woody lämnat gänget hos Bonnie för att hänga med Bo Peep istället. Ny sheriff i gänget är såklart Jessie och det är hon som är huvudkaraktären i filmen. Fullt rimligt, eftersom det är en liten tjej som nu äger dem.

Det som gör filmen riktigt bra är att den tar upp hur världen har förändrats och hur skärmberoende vi alla har blivit oavsett ålder + att den också lyfter problemet med att barn idag slutar vara barn alldeles för snabbt. Jag kan själv relatera hårt till temat, även om jag är flera generationer äldre. Även på vår tid blev det ganska snabbt en skiljelinje mellan de som lekte och de som istället ville vara vuxnare än vad de var.  Men med dagens teknik kommer det ännu tidigare + hårdare än någonsin och filmen visar detta föredömligt utan moralkakor nedtryckta i halsen.  

Utöver ett bra och viktigt ämne så är filmen också riktigt rolig. De strandade Buzz Lightyears resa till kommandocentralen och jakten till häst är suveräna, för att inte tala om skämten med den åldrande Woody (skallighet + gubbmage). 

Jag ger filmen, utan tvekan, 4 Buzz Lightyears ridande på leksakshästar av varierande sort och storlek. 

tisdag 21 juli 2026

Dagstripp till Helsingör

Vi tog en snabbvisit till Helsingör på en av semesterns soligare dagar. Tåg Hästveda-Hässleholm-Helsingborg och sedan båt över till Helsingör.

Tyvärr var vi inte de enda svenskar som hade planerat detta, så det var rätt trångt på båten och man påmindes om varför man hatar att vara ledig samtidigt som alla andra, men det är vad det är.  






Väl i Helsingör styrde vi kosan mot Kronborg slott som ingen av oss besökt innan och slapp därav majoriteten av svenskarna som var på båten.















Det var riktigt trevligt att strosa omkring runt slottet och inne på slottsgården och vädret gick ju inte att klaga på heller. 

Därefter tog vi oss till Vaerftets Madmarked, vilket är en trevlig matmarknad där man kan hitta olika sorters mat och förstås ta sig en öl eller två. Vi blev riktigt glada när vi upptäckte att de sålde Röd Tuborg på fat, den ser man annars inte ofta. 


Tyvärr började våra landsmän nu också hitta hit och det blev riktigt ont om platser att sitta på, vilket gjorde att vi valde att inte äta där, då vi hade varit tvungna att gå en i taget och handla mat + att allt folk och köande gjorde att man tappade lite lusten att stanna. 

Istället gick vi in mot centrum och letade efter en restaurang där man fick plats och hamnade så småningom på ett italienskt ställe (D'angelo) där vi valde att sitta inomhus för att slippa trängsel. Stefan åt en smarrig pizza och jag en maffig portion Spaghetti Bolognese som vi sköljde ner med varsin stor italiensk öl. Välbehövligt!





Därefter strosade vi lite till i centrum (som verkligen levt upp igen trevligt nog) innan vi slank in på ölbaren med det sköna namnet Pitten där vi varit en gång innan. Här fick vi äntligen tag på Wiibroe-öl och vi tog ett par innan det var dags att börja leta sig hemåt igen. 


På båtresan hem hann vi med en avslutande öl + att Stefan handlade vodka i shoppen och efter det var det tågresa hem som gick enligt plan och en promenad genom Hästveda innan vi var hemma hos katterna igen. 

Kort sagt, en trevlig liten sommarutflykt! Fast nästa gång får det gärna vara lite mindre folk.