Det började med att jag på skoj kollade upp biljetter till Kiss spelning i Stockholm och det slutade med att vi båda tänkte "Äh, vad fan, vi kör!". Ibland är det kul att göra något lite mer oväntat och Stefan har god koll på dem sedan barnsben och har lärt mig ett och annat på vägen. Själv har jag mest sett dem halvnakna i OKEJ och förstås hört dem på radio och TV och inte minst hört via killarna i klassen när jag gick i låg/mellanstadiet och framförallt Heaven's on Fire var GIGANTISK. Till och med jag kunde hela texten utan att ha den inspelad ens, så mycket spelades den.
Då visste vi förstås inte att Depeche Mode skulle spela dagen innan i Stockholm och framförallt inte att de skulle släppa ett riktigt bra album, men det är smällar man får ta. Tyvärr blev jag så besviken på DM sist jag såg dem live att jag inte varit på tårna alls och det hjälpte inte heller att se priserna på en Golden Circle-biljett i efterhand...
När dagen väl var inne tog vi morgontåget till Stockholm från Hässleholm och fördelen med att boka första klass på X2000 är att frukost ingår, alltid trevligt. :)
Vi satt en bra stund på Hard Rock Café och pratade med trevliga människor, bland annat en skön typ från Gällivare som lät och såg precis ut som Steve med Lloyden, fast han hade en annan ögonsten till bil (som han glatt visade på bild).
Vi tog oss till Tele2 Arena med taxi för att spara lite tid och fick en riktigt trevlig chaffis som gjorde att det glada humöret fortsatte sprudla hos oss båda. Väl på plats hade dörrarna inte öppnat riktigt än, men de var smarta och var ute och gav oss som skulle in på Golden Circle armband för att spara tid. Klart plustecken för det. Överhuvudtaget var det väldigt bra arrangerat från start till mål.
Stefan sprang även på Tobias (en gammal klasskompis till Tomas) i kön, världen är ofta konstigt liten. :)
Väl på plats framför scen sippade vi på varsin Norrlands Guld, men efter att ha druckit en hel del goda Staropramen på HRC var det som att dricka kattpiss rent ut sagt och min blåsa var dessutom av den lilla storleken denna dag så jag gav upp min öl och tog en rush bort till toaletterna innan det blev allt för tjockt framför scen. Det var i sista sekund också, det fylldes på ganska snabbt i Golden Circle.
Det är ett tag sedan jag var på ett större arenaarrangemang nu och jag påmindes åter igen varför jag ogillar förband. Vi ställde oss framför scen drygt 17:30 och först fyra timmar senare åkte KISS-skynket ner och spelningen började. Innan dess fick vi vackert vänta och vänta och vänta och ta oss igenom TVÅ förband på det.
Det första, Heavy Tiger, bestod av tre svenska tjejer i guldpaljettdräkter och ska jag säga något snällt om dem så hade de attityd åtminstone... Men det var i övrigt inte mycket att skriva hem om. Trist och rätt taffligt och för de som inte stod en meter från scen måste det varit hemskt.
Efter att de spelat ställdes scenen om för nästa band, Raveneye från England. Tre energiska herrar som studsade runt på scenen frenetiskt och de var rätt underhållande att se. Musiken var en mix av någon slags melodisk grunge och blues och hade det varit en festival där man låg i solen och sippade på en öl hade jag inte klagat alls.
Efter det var det dags att få fart på scenarbetarna på allvar och det var ett frenetiskt jobb med att få upp den stora ridån som skulle täcka scenen, få upp alla ljusriggar, takställningar och allt annat som behövdes. Jag har sagt det mååååååånga gånger, hade man sluppit förband hade detta kunnat vara klart långt innan vi kom och vi hade alla sluppit detta eländiga väntande.
Men jag ska inte klaga allt för mycket, det kändes trots allt bra och jag tackar att jag står om dagarna på jobbet och således är van vid belastningen.
Till sist var det i alla fall dags att starta igång det hela och efter allt jobb med att få upp ridån var det nästan lite komiskt att se den rasa till marken med explosioner bakom. Min förbenade jacka valde också att rasa till marken kort därefter och hade den varit av sämre modell hade jag gett upp den, det är SÅ tråkigt att stå och hålla i en jacka en hel konsert. Det var inget supertryck i publiken skönt nog, men tillräckligt för att jag inte skulle få den om mig igen och jag hade dessutom min kamera i högerhanden som jag var desto mer rädd om. Jag försökte ta bilder - vi stod verkligen LÖJLIGT BRA - men det är svårt med en hand tyvärr. Istället njöt jag av att få se dem så nära, det kändes nästan overkligt. Säga vad man vill om Kiss, men de är ju ändå en stor del av min populärkultur och jag hade aldrig trott jag ens skulle se dem i verkliga livet, än mindre så nära att jag såg varje min och grimas! Skithäftigt verkligen! Jag kände mig som en tonåring på nytt! :)
Jag blev även uppriktigt förvånad över hur pass sköna de var på scen, det var mycket publikfrieri och spex och även om jag visste att de gärna kör sådant var jag inte beredd på att det skulle kännas så otvunget. Märks att de kan sin entertainment, på något sätt kan jag se Gene och Paul stå på en scen i Vegas när de är ännu äldre. :)
Jag ska heller inte glömma Tommy Thayer i sin roll som The Spaceman i denna version av Kiss. Han kändes lite som ramen som höll ihop det hela och spelade ruggigt bra och fick ta oväntat mycket plats vilket var roligt att se. Det var även roligt att se Gene Simmons försöka ta honom på det heligaste, han var inte helt beredd där. :)
Pyrotekniken flödade oavbrutet och det var riktigt häftigt att känna värmen av elden varje gång! Lite mindre häftigt att jag lät som Johan Glans varje gång det smällde till = "Ouiip!", men det bjuder jag på. :) De körde även på med sina klassiska tricks där de åkte upp och ner på ramper, Gene spottade blod och sprutade eld och lyfte till taket, Paul åkte ut över publiken till en liten ställning på andra sidan och det avlutades med ett gigantiskt regn av konfetti som vällde ut över oss på sluttampen + ett sjujäkla fyrverkeri.
Lite bilder blev det faktiskt också trots allt:
 |
| Alltid lika bisarrt att inse folkmängden när man stått långt fram.. |
 |
| Nöjd man! |
 |
| Konfetti någon? |
Bilder från FB/Youtube:
 |
| Jag vid pilen till vänster, Stefan till höger |
 |
| Teresa på storbild! |
 |
| Stefan på storbild! |
Från dagen då jag bokade biljetterna har jag sett den här kvällen som en kul grej, en rejäl show och upplevelse att vara med om. Därför kan jag inte annat än ge full pott åt Kiss sett från den synvinkeln och jag tänker inte ens bemöda mig med att se det på något annat sätt heller eftersom de verkligen fick mig att le och må bra. Faktum är att jag ler fortfarande och det trivs jag med!
En extra eloge också till Tele2 Arena som var riktigt behaglig trots nästan 25000 personer på plats. Jag har nog aldrig sett en så pass stor lokal utrymmas så snabbt, vilket jag tackar extra för eftersom jag var så törstig att jag skakade efteråt och i princip svepte en stor Sprite i tre gulpar.
Hela arrangemanget kändes proffsigt och genomtänkt och jag ger ett extra plus till de som kommit på att ha extra hjälpredor vid T-stationen vid Globen som såg till att hjälpa alla som ville lösa sin biljett på snabbast möjliga sätt. Jag är en sucker för smarta lösningar som sparar tid och detta var smått genialiskt! Det är ju många utomsocknes på en stor arenaspelning som varken har pendlarkort eller har vanan inne att köpa biljett i SL:s automater och det kan vara skönt att slippa stressen oavsett hur snabbtänkt man må vara.
Vi var tillbaka på hotellet strax efter halv ett och det var för en gång skull inte ens tal om en klassisk BK-burgare trots att vi inte ätit sedan kl 13 och BK låg mitt emot vårt hotell. Vi var båda så trötta och möra i ben och vader att varje extra steg hade varit ett livstidsstraff. Istället somnade vi stenhårt i vår sköna säng och det var högst motvilligt vi kravlade oss ur den och tog oss till centralstationen för att tuffa hemåt igen.
SET LIST
-------------
1. Deuce
2. Shout It Out Loud
3. Lick It Up
4. I Love It Loud
5. Love Gun
6. Firehouse (Gene spits fire)
7. Shock Me
8. Guitar Solo (Tommy Thayer)
9. Flaming Youth
10. Bass Solo (Gene spits blood and flies)
11. War Machine
12. Crazy Crazy Nights
13. Cold Gin
14. Say Yeah
15. Let Me Go, Rock 'N' Roll
16. Psycho Circus (Paul flies out to stage in the middle of the crowd)
17. Black Diamond (Paul returns to main stage as Eric starts to sing)
18. Rock and Roll All Nite
Encore:
19. I Was Made for Lovin' You
20. Detroit Rock City
Videos:
Så galet att se sig själv! (0:42 ungefär och 3:11 för en rejält synlig Stefan)
Konfetti!!! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar