Det var i september som Stefan fått nys om att Test Dept skulle komma till Stockholm en sväng strax innan jul. Test Dept tillhör de här banden som inte direkt skriker ut att de turnerar och man kan heller inte förvänta sig att de ska dyka upp i närheten, så vi valde att boka biljetter till Stockholm, i tron att de kunde bli en trevlig resa upp till Stockholm och få insupa lite julkänsla i storstaden.
Men när det var dags att boka tågbiljetter insåg vi att det var spårarbete och att man var tvungen att åka omvägen över Göteborg (inkluderat två byten). Och flyg var svindyrt och det fanns heller inga vettiga tider och det gick bara inte att pussla ihop med katter och annat, så vi gav upp. För stunden. Men när det närmade sig igen rannsakade vi oss själva och kom fram till att det faktiskt gick att ta nattåget (sista tåget som gick) fre-lör och sedan åka hem med första tåget söndag. Lite över ett dygn, men det blir det oftast ändå. Så vi bokade det och eftersom vi är som vi är bokade vi första klass båda vägarna - vilket inte var gratis. Men smakar det så kostar det och att dela kupé fanns inte på kartan.
När det så äntligen var dags att åka var det lite pirrigt faktiskt. Ingen av oss hade åkt nattåg innan och tanken att vara i Hässleholm vid midnatt kändes lite sådär. Men vi åkte in i god tid och satte oss på Harrys och drack två Guinness och väntade in tåget som skulle gå 00:10. Det kändes riktigt bra när vi gick till stationen strax innan midnatt och jag hade sett att tåget var lite sent, men inget allvarligt. Trodde vi.
Ganska snart insåg vi att tåget stannat någonstans runt Klippan/Perstorp och där stod det still. Så småningom dök även ordet "polisinsats" upp och jag tänkte först att det var någon på tåget som var bråkig, men då borde vi sett poliser i Hässleholm då det var nästa stopp. Sedan såg jag att ett annat tåg också stod still och så dök underbara "obehöriga i spåren" upp.
Därefter följde en längre tid av att de sköt upp tåget 5-10 minuter i stöten, sedan togs tiden bort helt och det gick inte ens att söka på längre + att det stod att de inte hade en beräknad tid på när det kunde vara löst. Inte förrän efter halv tre kom det upp att problemet nu var löst och att tåget beräknades ankomma 03:50, dvs om 80-90 min. Tjolahopp. Varför det skulle ta sådan tid från Klippan var oklart, liksom varför det tog sådan tid att lösa spårspringet. Jag var inne på att det var en påkörning (de brukar ta den här tiden), men vårt tåg var aldrig inblandat (däremot hade de fått backa och köra en annan väg tydligen). I samma veva kom en väktare och ville stänga stationen som extra grädde på moset, men han kom på bättre tankar (vi var ett tappert gäng som väntade).
Det är oklart varför det blev som det blev, men efter drygt fyra timmars försening och väntan kom till sist vårt tåg och vi rusade på och försökte luska ut hur vi kom in i vår kupé. Till sist kom en konduktör som blivit hämtad av en annan person och släppte in oss och efter lite diverse balansakter i den trånga kupén kunde vi i alla fall lägga oss och vila, även om det var kallt och enormt ryckigt. Min tanke var att om detta var första klass vill jag inte se de andra. :)
När tåget skulle ha varit framme i Stockholm började de ropa ut om förseningen (strax innan Nässjö) och de hade då kört in 90 min, vilket man får säga är en eloge. De höll nu på att försöka lösa alla byten i Stockholm, vilket tack och lov inte rörde oss. Vi var framme i huvudstaden strax efter halv nio och vi tog oss till Scandic Continental där vi hade gratis frukost eftersom tåget inte har bistro och frukost ingår i första klass. Det var väldigt behövligt, vi hade inte ätit sedan tre dagen innan.
Därefter tog vi tunnelbanan ut till Globenområdet där vi hade rum bokat på Quality Hotel Globe och jag hade för säkerhets skull betalat extra för tidig incheckning - vilket inte hade behövts då det var superlugnt. Vi fick vårt rum direkt och dök ner i den sköna, varma sängen och sov i kapp lite av de missade timmarna.
När vi vaknade till var vi båda jättehungriga och jag såg att det fanns ett kebabhak (Keb) nära, så vi tågade dit och åt varsin god kebabtallrik + en kall Staropramen och det kändes som att man levde igen.
Vi passade sedan på att handla sista jullotterna + lite vatten och choklad till resan hem och så sprang vi på en djuraffär där vi handlade lite kul till katterna för att döva vårt dåliga samvete.
Därefter såg vi en liten pub inne på Gallerian där vi tog två öl och bara satt och tog det lugnt och passade på att boka in nästa evenemang (Winterwaves i Göteborgs i januari).
Vi gick tillbaka till hotellet, tog en dusch, svidade om och satte oss sedan i den lugna hotellbaren och sippade på lite mer öl och tittade på kidsen som spelade bordtennis och annat (utan att låta som mistlurar, det finns hopp).
Vi hade bokat bord på hotellrestaurangen kl 18, så vi gick dit och åt ett skrovmål.
Sedan var det dags att hitta till spelningen som hade insläpp vid 20.00 och det var lika förvirrat som sist. Vi slapp snöyra och iskyla, men fick istället tampas med byggarbetsplatser som inte var där sist och det var en del kryssande innan vi faktiskt kom in på Hus 7. Det bör ha varit där vi såg Death in June för 10 år sedan, eller liknande byggnad där om inte annat. Hela Slakthusområdet är förvirrande.
Det var relativt gott om folk sett till den lilla lokalen och så fort jag klev in kom en glad Mattias Norrby och hälsade och vi stod och pratade med honom och Jenny ett tag. Det är väl åtminstone 25 år sedan vi sågs om inte mer. Han var för övrigt helt övertygad om att Stefan var mycket yngre än jag, så är det att ha en snygg man. :)
Först ut var Sjöblom, ett band vi visste noll och inget om och hade noll förväntningar på, men live är alltid annat än att se på Youtube.
Sedan var det dags för herrarna i Test Dept och det enda jag kan klaga lite på var att scenen var så liten att de inte kunde ha sin stålställning med sig (kan ha att göra med hur de rest också såklart), men i övrigt var det en ynnest att faktiskt ha få uppleva dem live.
De är svåra att beskriva så jag överlåter det till dem själva:
"Sonic material handlers, investigative agitators, authentic industrialists, utilisers and recyclers of society's debris. The core of the original group has re-emerged to engage with the current cultural and political climate, exploring new ways of expression in a strategic programme of actions"
Rent krasst blandar de sång, ljud, slagverk och lite trumpet emellanåt ackompanjerat av videos och rytmiska, suggestiva toner. Riktigt jäkla bra är det! Live går det rakt in i själen.
Så när jag stod där och dansade lätt till musiken kändes allt det hårda slitet för att få se dem så värt det. Tack och lov. :)
Efter spelningen letade Stefan upp Sjöblom och köpte deras hela repertoar, typ. Vi hann även tacka båda medlemmarna i Test Dept för en fantastisk spelning, innan vi begav oss tillbaka till hotellet igen där vi tog ett par öl i den väldigt softa hotellbaren. Vi hade gärna suttit där till de stängde och bubblat vidare om kvällen, men vetskapen om att tåget hem gick vid sextiden från centralen tvingade oss i säng.
Efter knappt fyra timmars sömn pep mobilen ilskt och jag funderade kort på om jag faktiskt skulle kunna ta mig hela vägen till Centralen utan att rasa ihop och somna, men som vanligt gick det att lura kroppen när man väl rört på sig. Vi lufsade till T-banestationen vid Globen och tog oss utan bekymmer till T-Centralen och kunde så småningom kliva på vårt tåg hem som gick på utsatt tid. Första klass = frukost på tåget och sköna säten + lugnt och tyst så efter vi ätit sov vi båda större delen av resan och kom hem med nya fina konsertminnen.
2025 må vara ett skitår i stort, men upplevelserna har verkligen varit bra i det stora hela, och det känns riktigt bra att avsluta på topp!
