She Past Away - Lygten Station

Alternativ titel: En trevlig dag i Danmark där orken tog slut

Jag funderade ett tag på rubriken på detta inlägg. Det finns konserter man minns för livet och så finns det konserter som man undrar varför man gick på. Den här faller väl dessvärre i den senare kategorin och det har inget alls med fantastiska She Past Away att göra, de levererade som de alltid gör! Men jag är tacksam att jag har bättre spelningsminnen av dem - helt klart. :)

Nåväl, vi tar det från början. Vi bestämde oss rätt sent för att åka på denna spelning, vi hade haft varje helg uppbokad fram till nu och sett i backspegeln hade det kanske varit klokt att vila ut istället.

Men dagen började på topp med glatt humör och vackert och soligt väder och en smidig tågresa till Köpenhamn där vi bland annat fick beskåda en slags inhyrd konduktör (om det nu inte var bluff och båg) som tvingade ett möhippesällskap böta två papp för att de inte aktiverat biljetterna i den nya appen. Kul start på det firandet och väldigt tramsigt om man frågar mig. Visst, regler må vara regler, men så ofta som det setts mellan fingrarna under mina år av pendlande kändes det mest taskigt.

Väl framme i Köpenhamn följde Stefan snällt med på en utställning på GL Strand med Tove Janssons verk. Jättehäftigt för min del som verkligen diggar denna kvinna. Så häftigt att se hennes originalskisser, hon var så lätt på pennan! Även kul att få se de omtalade självporträtten i verkligheten.

Efter det satte vi oss på café och ölhallen Diamanten nästgårds och vi var inte hungriga riktigt än, så vi avvaktade med lunch och drack en kall Nørrebro New York Lager i gassande sol och bubblade och njöt av livet.

Sedan knallade vi så småningom bort till Brew Pub, ett ställe som vi inte besökt på länge. Till vår förtjusning hade de ett Kraftwerköl som var riktigt gott och nötigt och vi beställde även in varsin lyxlunch på det. Stefan åt en fin Fish 'n' Chips och jag en platta med massor av godsaker + mängder av bröd till. Jättegott och mysigt som vanligt på deras innergård, men tyvärr stördes mysfaktorn rejält av ett killgäng på tjugo Stockholms-brats som dök upp och som hade ölprovning. Det förtog vår lust att stanna kvar där och vi drog efter vi ätit klart. Tråkigt, men vi lär återkomma snart igen.

Vi passade istället på att checka in på hotellet där portieren glatt kände igen oss sedan sist och vi drack varsin Tuborg Rå på rummet innan vi gav oss ut i solen igen.

Vi gick mot Nørrebro och det var en gemytlig stämning i staden och det är alltid mysigt att gå längs med vattnet när det är väder till det. Folk överallt och alla log och var glada.

Vi satte oss på Cafe 22:s trevliga uteservering och sörplade på öl och knaprade lite nötter och bubblade vidare medan vi väntade in vår middagstid på Nørrebro Bryghus som låg i närheten.

Väl där passade vi på att avnjuta deras sommarmeny med rökt makrill till förrätt (plus deras FANTASTISKA bröd), suverän oxfilé till huvudrätt och rabarbersorbet till efterrätt + matchande öl till rätterna. Jättegott och mysigt och servitörerna var hur trevliga som helst.

 

 

Därefter gick vi vidare till Mikkeller & Friends för att vänta in öppningstiden på Lygten och vi testade bland annat deras chipotleöl. Även här var det mysigt och trevligt och ganska lugnt för att vara lördag.

 

KOMMENTAR: Här borde nog kvällen tagit slut och fått vara enbart ett trevligt Köpenhamnsminne, men det ska förstås vara lite mer dramatik än så när vi är på G. :)

Strax efter nio började vi röra oss mot Lygten och klev in lagom till att förbandet började förbereda sig. Stefan passade på att köpa några skivor och vi sippade på öl och gungade med lite pliktskyldigast till ett ganska trist förband.

 

Sedan var det då ÄNTLIGEN till sist dags för She Past Away, kring midnatt för att ge en indikation på hur sent det var. Dilemmat var bara att nu var baske mig min ork slut. Även om vi druckit våra öl under dagen i lugn takt och ätit hela tiden så orkade inte min kropp med alls längre (lägg till en Budapestresa i bagaget + en hel del fester på det utan möjlighet till vila). Så kontentan är att jag mest hörde She Past Away efter ett tag (även om jag faktiskt tog ett par bilder), och mest av allt ville jag gå hem och lägga mig. Det är naturligtvis mitt eget fel och inte bandets, det jag orkade ta till mig lät suveränt som vanligt.

 

Nåväl, så kan det bli ibland och ett dilemma med just Lygten är att det alltid blir sena spelningar där och att det ligger en bra bit iväg från centrum (cirka 3.5 km åtminstone). Vi valde att ta oss hemåt ganska omgående efter spelningen och tidigare gånger har vi haft tur med taxi, men inte denna gång. Vi gick och gick och gick och jag var så trött att jag bara ville gråta - om jag hade orkat. Kroppen gick på 5 % kraft om jag ska förklara hur slut den var. Jag snubblade dessutom till på en trottoarkant och stöp raklång i backen. Det var inte heller något typiskt fyllesnubblande, jag var helt med på vad som skedde, men jag orkade inte göra något åt det och jag rotade dessutom med händerna i väskan när jag stöp, vilket förstås gjorde att allt däri flög ut. Tack och lov höll både kamera och mobil! Klantigt var det oavsett och tur i oturen ilade en danska till undsättning, vilket fick mig att vakna till lite och faktiskt masa mig vidare igen. Pinsamhetsfaktorn är en bra batteriladdare.

Lagom till vi äntligen nådde centrum igen insåg plötsligt Stefan till sin egen olycka att han glömt kameran på Lygten. RIDÅ! Eftersom jag var så trött orkade jag först knappt reagera, annars hade jag nog storgråtit av tanken att behöva ta mig ut dit igen. :) Men jag insåg att Stefan var rejält förkrossad över detta faktum och det gav mig lite extra ork till att peppa både honom och mig att åka tillbaka. Så vi högg en taxi som körde oss tillbaka och Stefan rusade in på Lygten och som tur är var kameran kvar där han lämnat den. Tyvärr släppte vi taxin vilket jag redan då förstod var en dum idé, men jag orkade inte förklara. :) Så det var bara att lufsa på igen. Motion fick vi milt sagt!

För övrigt var det även på Lygten  (första gången vi var där) som Stefan tappade kameran i backen riktigt oturligt så att filmknappen blev permanent intryckt och han fick demolera den för att ha en fungerande kamera igen. Han borde nog inte ha med den dit. :) Och jag borde knappa in danska taxibolag i min nalle...

Vi lyckades i alla fall avsluta dagen/natten med att handla med oss mat på BK och trycka i oss på rummet innan vi somnade stenhårt. Dagen efter vaknade vi sent och slickade våra sår och masade oss hemåt på tåget när det äntligen behagade dyka upp och fick naturligtvis lösa ny tågbiljett på det eftersom tiden gått ut på vår Tur/Retur. Misär, misär, misär.

Men visst, även om man kan summera natten med ett I'm getting too old for this shit! var det faktiskt en jädrans trevlig dag i Danmark trots allt, och kvällen en kul anekdot - om ett tag då. :)