Jul med Franska Trion

Väldigt sent uppmärksammade jag att Franska Trion skulle spela på Folkets Hus i Älmhult av alla platser. Komiskt nog var det inte alls länge sedan jag tänkte att det hade varit kul att se dem live. De har funnits sedan 2002, men jag fick först nys om dem via På Spåret 2020 när de var husband där och jag blev omedelbart charmad av Matti Ollikainens speciella röst ihop med hans pianospel och det sköna gung de får till på blott tre personer. Vi har ofta lyssnat på dem efter det. 

Vi velade ändå lite eftersom det var på en vardag då Stefan jobbar morgontid + att vi haft hela december uppbokad, men efter att ha lyssnat på dem på Youtube igen så var det ingen tvekan längre, sova får man göra i graven - typ.

Kvällen började med veganskt julbord från Muff  + alkoholfri öl. 

Sedan var det dags att förflytta sig in i salongen och de tre herrarna kom in och tokkörde från start till mål. 

Det som är så häftigt med band som Franska Trion är att de är så i synk med varandra. Flera gånger fick publiken välja nästa låt och det tog inte lång stund för dem att komma igång. 

De har också många ljuvliga låtar att välja på, snabba som långsamma och alla med finurliga texter. Jag fick genast ett starkt behov av att handla rubbet av deras diskografi. 

Efter konserten passade Stefan i alla fall på att handla en LP som han även fick signerad + en singel, så vi är på gång.

Betyget är solklara FEM jazziga stjärnor av FEM möjliga,  detta är ett band man måste se och få uppleva helt enkelt. Det är också bandet jag skulle välja att göra musiken till filmen om mitt liv - om jag hade haft möjligheten. 

Med detta inlägg är upplevelserna för 2022 klara, men det drar igång direkt igen vecka 1 2023. 

Lustans Lakejer

Ytterligare happenings under december månad, denna gång Lustans Lakejer på Plan B i Malmö. 

Vi var i starkt behov av sovmorgon så vi tog ett senare tåg ner, lagom så vi kunde checka in och sedan gå och äta en bit mat på Jensens. 

Åter igen var det förvånansvärt bra, vi åt av det dyrare köttet (oxfilé och peppar steak) och jag minns knappt när jag åt så bra kött senast. Kul! Dessutom kan man ju inte motstå deras mjukglass.

Därefter gick vi till Pivo och blev genast sugna på att åka till Prag igen. Väldigt trevlig personal som är 

mån om att man får plats (jag har varit på ställen där personalen suckar när man kommer in och det är rätt fullt) och kul att de kör på det tjeckiska konceptet med lapp och streck. Det var knappt vi ville åka därifrån faktiskt och vi påpekade som så ofta att vi borde åka ner en dag och bara njuta utan att ha tider att passa.

Till sist tog vi i alla fall taxi ut till Plan B (älska Taxi Malmös app!) och i kön in var det lite dramatik då någon stackare ramlat och slagit i huvudet, men de bakom honom var läkare så han togs väl om hand och ambulans var på väg. Han var även vid medvetande när vi kommit in, så det såg ut att sluta väl.  

Vi klev in lagom till Machinista drog igång på en väldigt liten scen. Vi såg några låtar, sedan förflyttade vi oss ut och tog en öl, kollade merch och så vidare. Vi köpte även biljetter till Pet Shop Boys nästa sommar, lite så där lagom impulsivt.

När Machinista spelat klart kom de ut och signerade skivor och gitarristen satte sig vid vårt bord och pratade lite. Nina dök också upp och det var rätt nice att bara sitta där och sippa på öl och snacka, så vi brydde oss inte riktigt om när gänget i Lustans Lakejer strosade förbi för att inta scenen.

Tydligen hade de sålt väldigt dåligt, därav den lilla scenen och det gjorde att vi inte riktigt kunde stå vid sidan och softa som vi brukar, så det blev mest att lyssna på håll och sticka in huvudet ett par gånger. Det var roligare att umgås utanför helt enkelt.

När konserten väl var slut satt vi kvar en stund, sedan beställde vi taxi till KFC och beställde ett skrovmål som vi tog till hotellet.  

En trevlig kväll allt som allt, men det var nog mer av en utekväll än ren konsertupplevelse den här gången. 

Kim Wilde - Greatest Hits tour

 

Från början var det meningen att denna konsert skulle ske den 18 april 2020 i Kristianstads Ishall. Sedan kom pandemin och konserten hann flyttas 4 ggr innan det äntligen blev stabilt nog. Slutdatum och plats: 10 december i Kristianstad Arena. 

Hade vi vetat detta hade vi antagligen valt en annan ort, då det alltid är ett h-vete att hitta i kristianstad, i synnerhet när det är mörkt och slirigt. Men efter en hel del svordomar var vi på plats. 

Vi tog en öl (alkoholfri för Stefan såklart) och väntade tålmodigt till klockan blev 20:00 och konserten drog igång. 

Innan jag går in på konserten i sig vill jag en gång för alla påpeka att jag är så trött på svensk konsertpublik på tillställningar som denna. Jag lägger mig inte i om man är så svältfödd på att umgås med andra att man vill knyta nya bekantskaper till höger och vänster och skryta om sig själv, MEN TA DEN DISKUSSIONEN I BAREN och ge f-n i att överrösta evenemanget! Dessutom, det är ALDRIG kul med folk som skriker till artisten varje chans som ges, i synnerhet när artisten just då själv står och pratar till publiken. Du är varken speciell eller rolig, inse det! Gah. Och till sist, man paxar inte ståplatser under konsertens gång. Punktum! Måste du prompt pissa/dricka öl och inte kan hålla dig under de 90-100 minuter konserten pågår, så skyll dig själv. 

Nåväl, delar av publiken till trots var detta en suverän spelning. Så mycket spelglädje och kärlek på scen och dessutom musikaliskt tajt som attan. Kims röst går inte heller av för hackor och det är en fröjd att få se en "Greatest Hits" framförd med sådan professionalism och spelglädje. 

Kim har hunnit bli 62 år, men det kan man knappt tro. Med på scen har hon sin bror Ricky Wilde + hans dotter Scarlett som Kim hjärtligt berättade nu väntar sitt första barn. Det gick inte att ta miste på familjebanden där. 

Det var sista konserten för bandet för denna turné och de hade roligt på scen - det gick inte att ta miste på. Det märks att de är ett samspelt gäng. Det var klart värt väntan! 

SET LIST 

1. Rage to Love
2. Never Trust a Stranger
3. Million Miles Away
4. Can't Get Enough (Of Your Love)
5. If I Can't Have You 
6. The Touch
7. The Second Time / Pop Muzik
8. Kandy Krush
9. Perfect Girl
10. Water on Glass
11. Birthday
12. Four Letter Word
13. Love Is Holy
14. Love in the Natural Way
15. Cambodia
16. View From a Bridge
17. Chequered Love
18. You Keep Me Hangin' On
    
    Encore:
19. Pop Don't Stop
20. You Came
21. Kids in America

Greatest Tits and Jingle Balls - Swedish Drag Mafia

 

Tack vare Stefan hittade vi detta evenemang och tyckte att det lät riktigt kul utan att veta så mycket om Swedish Drag Mafia sedan innan.

Vi bokade således hela krogshowpaketet med middag och tog tåget till Helsingborg efter jobbet.

Efter ett kort besök på Roadhouze Rekords snabb var det incheckning på Radisson Blu (samma portier som sist som även denna gång var så oroad för att vi inte bokat frukost). Vi övervägde att ta något i baren innan vi skulle gå till Charles Dickens, men det var så fullt att vi gick dit direkt.

Där var det fulla förberedelser för showen och efter lite förvirring hade vi checkat in och fått ett bord + varsin öl. Vi konstaterade att vi hade trevliga platser vid sidan av scenen. 

Allt eftersom kom mer och mer folk på plats och maten började serveras. Oväntat gott faktiskt, hummersoppa med parmesanflarn till förrätt, lax till huvudrätt och en hallon-cheesecake till dessert. Serveringen i sig var förtjusande förvirrat (vi hade t ex beställt dryckespaket som vi inte mindes vad det var och servitören hade noll koll) och vi skrattade gott åt det. Men efter ett par trevliga samtal med vår servitör löste vi allt utan knot och jag tror vi alla fick vad vi skulle. 

Showen drog sedan igång med två standupkomiker. Först ut var Khalid Geire som drev friskt med sitt somaliska ursprung, negerbollar och det svenska samhället. Han följdes av Sandra Westin Lundberg (som vi sett innan på SNACK i Hässleholm) som skojade friskt om vården, Landskrona och familjeliv.

Sedan var det dags för dragshow, men exakt när de ropade ut att det var fem minuter kvar och drog på rökmaskinen så gick brandlarmet! Det tog en liten stund att reda upp, men vi satt bekvämt och kunde beställa mer öl så det gick definitivt ingen nöd på oss. 

När showen väl drog igång var det fullt ös från start till paus till slut och jag skrattade så tårarna rann. Oerhört snyggt och roligt och välgjort! Snusk, barnprogram, trams, divor och politisk parodi om vartannat - inte en tråkig stund!

Efteråt var vi på så bra humör att vi stannade kvar på puben betydligt längre än planerat och det var sent när vi väl tackade för oss och tog med oss lite nattamat från Max som strategiskt ligger precis mellan Charles Dickens och Radisson Blu (annars skulle vi ärligt talat inte gå dit).

Om jag förstått det rätt var detta sista showen för de fyra tanterna (som de kallar sig) i Swedish Drag Mafia så jag är glad att jag hann se dem. Solklara fem dildos av fem!