Från början var det här mest en trevlig grej att gå på, fredag i Köpenhamn och allt. Jag kan inte påstå att jag har fullkomlig koll på The Mission, även om jag tycker de gör helt ok musik som så. Det är Stefan som har skivorna och lite mer benet i svartrocken. Jag brukar skylla på att jag inte hade så mycket hjälp på den traven när jag växte upp (livet innan internet...). Det var mest Sisters of Mercys hits jag hade tillgång till, och jag var väl aldrig helt frälst där om sanningen ska fram (även om jag sett dem live på Arvika). Jag får även lov att säga att jag föredrar Wayne Husseys röst över Andrew Eldritch, vilket bådade lite gott för kvällen åtminstone. Men som sagt, jag såg det mest som en kul kväll.
Strax efter lunch tuffade vi i alla fall ner till Köpenhamn och möttes av värme och så småningom även skön sol. Efter att ha checkat på trevliga First Hotel Mayfair begav vi oss i den sköna värmen och tog oss ner till Warpigs där vi provade på deras mat för första gången. Vi valde båda rökgrillad bringa och det var riktigt gott! Jag provade deras mac'n'cheese till, Stefan deras potatissallad och båda var friska och goda i smaken och vi blev riktigt mätta och belåtna! Sedan var det ju inte direkt tråkigt att sitta och dricka American Pale Ale i solen och bubbla med varandra, nästan så man inte ville gå vidare. :) Men vi såg några Mission-fans som också besökt Warpigs och fnissade lite åt att jag hade rätt i att de var britter, tydligen en del av deras fan club (insåg vi senare).
Vi knallade i alla fall till sist bort till Vega och hann med lite öl där också, där jag var världens mest irriterande svensk eftersom jag gett mig FAN på att bli av med lite mynt för en gångs skull, eftersom det inte var så trångt i baren just då. Men mynten är ju så otympliga att jag tappade dem tre ggr innan jag lyckades lämna över dem. Jag viftade snabbt till lite mer i dricks som ursäkt, men jag kan riktigt ana vad de tänkte. :)
Nåväl, först ut var Evi Vine som också är med The Mission på scen när de spelar under den här turnén och hennes suggestiva musik satte en perfekt ton för kvällen och det var kul att för en gångs skull få ett förband som man inte bara ville skulle gå hem.
Sedan var det dags för the Mission och det var minsann en alldeles underbar konsert på Lille Vega! Det är så häftigt när man blir fullkomligt såld på en konsert, i synnerhet när man inte alls var beredd på det. Jag hade tänkt mig stå och gunga i ett hörn, istället stod jag fast på min plats längst fram och dansade, sjöng med (där jag kunde) och jublade och tjoade.
Extra komiskt var att dagen innan hade vi sett dem på Youtube och retat oss på deras fansfölje som envisas att stå på varandras axlar och liknande, men nu när man var i samma anda så var det bara kul. Sedan var det inte trångt heller, jag kunde ta foton när jag ville utan att störa någon alls och det var riktigt gemytligt och alla i publiken var på glatt humör och gulliga mot varandra.
Musikmässigt var det tajt som attan, och jag insåg att jag nog ändå hade hört mer än jag visste om med dem. T ex Marian, Tower of Strength, Wasteland och inte minst Deliverance, jädrar så bra!
På ett sätt påminner det mig lite om då vi såg Indochine, också ett band jag inte väntade mig så mycket av och som slog benen av mig fullkomligt. Fast då var vi på dåligt humör innan, det var sannerligen inte fallet den här dagen. :)
När de avslutat med att gå ut till publikens allsång till Deliverance var det två stora leenden på mig och Stefan och fem liter svett vardera, det var rejält VARMT på Lille VEGA och jag var väldigt tacksam att jag hade en dansk tjej vid sidan om mig som emellanåt fläktade oss alla med en flyer.
På vägen ut hejade jag glatt på en av de brittiska fansen (vi hade sett honom på Warpigs också) som genast gav mig tummen upp tillbaka med ett stort smajl och jag passade även på att snabbt lovorda Evi Vine som redan stod i foajen och pratade med fans. Under tiden sprang Stefan på en gammal kompis som han inte sett på 10 år minst och det visade sig lite senare att kompisen och hans sällskap liksom oss gjorde ett pit stop på Zeppelin bar som hade efterfest.
Vi babblade på med dem med dem ett bra tag och jag var själv full i babbelmode, så pass att jag gestikulerade ner min egen öl. Jag var verkligen ingen bra representant för svenskt barbeteende denna dag. :)
Av någon anledning ville de andra plötsligt gå och dansa på en gaybar och väl där började det dyka upp en och annan vodkadrink framför mig och Stefan. Småbarnsföräldrar på vift är onekligen ofta de värsta suputerna! Stället vi var på var ju dock inte riktigt vad vi två kände för och musiken var definitivt inte för oss, typ R'n'B från idag växlat med urtråkig Hip hop. Inte vad någon av oss ville höra när vi var så musikhöga från innan. Så vi smet så småningom iväg därifrån och lämnade småbarnsföräldrarna åt sin dans medan vi istället slank in på ett av våra klassiska vattenhål och drack några öl till. Fast vi insåg att klockan var löjligt mycket och vi tackade för oss och hämtade käk på BK och lufsade hemåt i den varma natten istället, vilket nog var tur. :) Jag avslutade på topp med att snava över en kant (inget nytt) och slog i knät en aning så att strumpbyxorna rök, men inte ens det dödade mitt glada humör, det hör väl snarast till en glad och blöt utekväll i Köpenhamn. :)
SET LIST:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar