Det är knappt man vågade tro det, men plötsligt var man på stand-up på Farozon igen!
Kvällen var fullsatt och det var faktiskt kö in och som ofta när det är pass fullt är det inte direkt jättespännande att äta där. Jag undrar varför de envisas med dessa enorma långbord, där man som par ska sitta mittemot varandra, så att en av oss får gå en halv kilometer till. Det finns mer plats än så i lokalen liksom.
Nåväl, vi är aldrig där för matens skull och jag noterade att priset på kaffe sjunkit, så det tackar jag för. :)
I källaren var det fullsatt och trångt, och vi var inte på humör att trycka på, så vi satte oss lite längre bak för en gångs skull. Helt OK, även om baren var oväntat högljudd emellanåt (oklart om det var personalen själv). Det märktes att folk var svältfödda på underhållning och barhäng, mycket rännande till baren och inte så responsiv publik som man kunde ha önskat som komiker misstänker jag.
Men strunt i det, för humormässigt var det en av de jämnaste kvällar jag varit på.
Linda Smedberg, Joel Alexander, Gussy Löwenhielm och Sandra Westin var alla fyra riktigt roliga - och på olika sätt. Mycket skämt under bältet och också en hel del halvvågade skämt om barnen i deras liv (i synnerhet från Joel).
Sedan är ju Ankan i en klass för sig såklart, det är något med hela hans uppenbarelse som man bara älskar och han gjorde oss inte besvikna. Jag fnissar fortfarande åt den norrländska damen på flygplatsen som skulle förklara varför hans bagage inte kommit fram. "Jo förstår du, de har inte lastat på den på flyget".
Jäkligt skönt att få skratta loss!
 |
| Bild från www.rockinphotoart.com |
