Lament - Einstürzende Neubauten

En härlig höstdag med brittsommarvärme är det onekligen idealiskt att ta tåget till Köpenhamn och vi fick oss en helkväll med en underbar konsert och trevliga barbesök som vanligt.

Det är tredje eller fjärde gången vi ser Einstürzende Neubauten live (beroende på hur man räknar) och som alltid är det en känslomässig upplevelse som man inte vill ska ta slut.

Senaste skivan Lament är ett projekt som startade med att flamländska staden Diksmuide 2014  bjöd in Neubauten att göra något då det var 100 år sedan första världskriget bröt ut. Resultatet blev skivan + spelningar och Neubauten själva kallar det en komposition snarare än en konsert och det är en passande beskrivning.  I en intervju säger Blixa också att de absolut inte ville knyta ihop kriget med deras mer aggressiva tongångar, utan de ville skapa något vackert och icke-nationalistiskt.

Konserten startar med "Kriegsmachenerie" där Blixa håller upp skyltar med texter för publiken att läsa medan övriga medlemmar går loss på olika typiska Neubauten-oljud.

Kriegsmachenerie

Den följs av "Hymnen" som är en slags variant av" God Save the Queen" och där den lokala stråkkvartetten får visa upp sina talanger.

I "The Willy - Nicky telegrams" föreställer basisten Alexander Hacke ryske tsaren Nicholas, medan Blixa är den tyske Kejsar Wilhelm och duetten är baserad på deras formella brevkonversation.

I "Der 1. Weltkrieg (Percussion Version)" slår Hacke, Unruh och Rudolf Moser på de typiska Neubauten-plaströren i olika takter medan Blixa ropar ut årtal + de länder som går in i kriget (och lämnar det). Varje land har sin speciella rytm och ljud och det är väldigt mäktigt.

Der 1. Weltkrieg (Percussion Version)

Två av sångerna på "Lament" är för örvigt covers på sånger som skrevs av Harlem Hellfighters, ett amerikanskt förband som stred med fransmännen under kriget (de fick inte strida under amerikansk ledning pg av sin hudfärg...).

Förutom att gå igenom hela Lament bjöd de även på "Armenia", "Let's do it a DaDa" och "Ich Gehe Jetzt" som passar in finfint och blir kulmen av alla känslor och förhoppningsvis även flirtar lite med de som av någon konstig anledning nu missat att det inte är en Greatest Hits-turné (vilket borde varit uppenbart).

Det är en stark känslomässig upplevelse från start till mål - och mycket välgjort. Åter igen kommer jag på mig själv att sitta med tårar i ögonen på Koncerhuset, tidigare i år var det Blixas vän Nick Cave som fick mig att hulka loss. Fast den här kvällen är det mer diskreta snyftningar.

Min första tanke när vi lämnar Koncerthuset till fots är att jag vill hem och lyssna igenom albumet igen, och det säger en hel del.

 

 

Kryck-musik!

Steppskor

Sag mir wo die Blumen sind

Let's do it a Dada!

Ich gehe jetzt

Set list:
Kriegsmaschinerie
Hymnen
The Willy - Nicky Telegrams
In De Loopgraaf
Der 1. Weltkrieg (Percussion Version)
Achterland
Armenia
On Patrol in No Man's Land
Lament: 1. Lament
Lament: 2. Abwärstsspirale
Lament: 3. Pater Peccavi
How Did I Die?

Encore:
Sag mir, wo die Blumen sind
Let's Do It a Dada
All of No Man's Land Is Ours

Encore 2:
Ich gehe jetzt

SNACK med Måns Möller och co

Snapphanebygdens Comedyklubb startade upp hösten med sin första stand up-kväll med Måns Möller som huvudnummer och eftersom de håller till i Hässleholm på restaurang Farozon var det inte mycket att fundera på när vi såg annonsen. Biljetterna har hängt på kylen sedan innan sommaren redan och nu var det äntligen dags.

Vi anlände vid sextiden eftersom vi hade buffébiljett och som alltid med oss var det något vi klarat oss bra utan faktiskt. Vi är verkligen inga "buffé-buffs" så att säga (vi skyr dem som pesten) och det faktum att vi fick köpa kaffe separat för 22 kr koppen fick det inte att kännas mer prisvärt. Men vi var där för humor, inte någon kulinarisk upplevelse. Dock var det väldigt roligt att våra dedikerade sittplatser var EXAKT där vi satt på Paul DiAnno i somras. :)

Vid halv sju började alla släntra ner i källaren där stolar riggats upp runt scenen och tyvärr var det ogenomtänkt gjort, man kan inte bygga stolsrader helt utan benutrymme! Det gjorde att folket satte sig utspritt och lite överallt och många platser långt fram blev helt oåtkomliga och det var onödigt mycket meck och pussel med något som borde varit väldigt enkelt.

Men till sist hade de flesta satt sig någotsånär och bortsett från min vanliga tur att få en egoistisk, bredbent man bakom mig som konstant sparkade i min stol, kunde jag snart koncentrera mig på att ha kul!

Först ut var Katarina Alfredsson, en rolig lärarinna från Göteborg som fick alla på bra humör direkt med skämt om kroppshår och barn som talar lite för mycket sanning.

Hon följdes av norrländske Tobias Erehed som körde en egen, skön stilparodi på norrländsk pojke med känslolös röst, närmast robotliknande rörelser och mycket norrländsk mentalitet. Typisk komik som blir allt roligare ju mer han väver in sina skämt i varandra och återkopplar. "Du är ful". Han var också först med att dra in publiken och revisorn på första raden fick känna sig påhälsad av resterande komiker efter det.

Sedan var det dags för den lokale Pierre Mathisson som skojade mycket om dialekter "Kolla Elefanten" = "Cola eller Fanta?" och roliga namn på orter "Det kan inte vara kul att vara rejält överviktig och bo i Kylen - Var kommer du ifrån då? Jag kommer från Kylen..."

Efter det var det 10 minuters paus, vilket faktiskt ändå gick förvånansvärt ok med tanke på trängseln och inga glas rödvin spilldes ut vad jag kunde se.

När alla var på plats igen kom kvällens "överraskning", Ludvig Samuelsson som testade nytt material och han var riktigt bra. Hans anekdot om att tala kass danska på Kastrup och inte koppla att 8 av 10 i personalen är svenskar är helt i min smak och väldigt igenkännande. För att inte tala om när han uppmanade publiken att det måste vara dags att släppa fotbolls-VM 1994 och ge en skön känga till hur länge Brolin och co kan leva på gamla meriter.

Han följdes av Anders Bergström som också har lite norrländskt påbrå och som kör mycket korta skämt med tillskruvad poäng. Den typen av humor kan lätt bli förutsägbar i mitt tycke, men han lyckades riktigt bra!

Så var det till sist dags för en något hes, men laddad Måns Möller och han var inte helt oväntat lite i en klass för sig ändå. Han behärskade publiken galant, även de som mest ville höras och tramsa utan att vara roliga, och lyckades (förutom att ge sig på revisorn och klassa honom som swinger) hitta en tjej i publiken som jobbade som signaloperatör varpå han dömde henne att åka mellan Hässleholm och Hallsberg varje dag som straff. :) Han försökte även testa lite av sitt nya material om svensk historia och det bådar gott, även om han inte hann så mycket. Han drar sig heller inte för att skämta om det man inte får, utan att för den sakens skull vara vulgär eller tramsig - något jag personligen tycker är extra kul och som är få förunnat.

Sammantaget var samtliga komiker riktigt roliga på sitt egna lilla sätt och det var ingen som kändes trist eller malplacerad och det är ett riktigt bra betyg! Riktigt rolig kväll och jag kan rekommendera SNACK, men till nästa gång hoppas jag Farozon tar tag i stolsplaceringarna lite bättre. :)

Måns Möller in action!

Bild snodd från SNACK:s Twitter

Bild snodd från SNACK:s Twitter
Främre raden från vänster: Konferenciern, Pierre, Måns
 Bakre raden: Tobias, Ludde, Anders,

Thomas Pettersson - Lund Comedy Festival

Jag råkade se en tävling på Skånetrafikens hemsida där man kunde vinna biljetter till Lund Comedy Festival och tänkte Varför inte? Och baske mig, jag vann två biljetter till Thomas Pettersson och två armband som gav gratis resa dit och hem. Så det blev en trevlig liten utflykt på lördagen till Lund. Vill man spotta komiker är festivalen perfekt, bara på vår korta tid där såg vi Per Andersson, Josefin Johansson och Måns Nilsson ute i vimlet.

Efter att ha softat ett par timmar på John Bull tog vi oss till stadshallen och fick toppenplatser. Kryddan Pettersson presenterade och det var även kul att se honom igen, som alla oss andra börjar han också bli gammal :) .

Väl på scen körde sedan Thomas i ett rasande tempo och utnyttjade sina femtio minuter till fullo. Många skämt om att tänka efter, optimister vs pessimister, män vs kvinnor, dialekter och inte minst ordet snippa, där han gav oss ett nytt ord från en malmöit som nog är ett av de värsta jag hört, på ett kul sätt. Eller vad sägs om geggaklyka?! Han avslutade med att kommentera sexleksaker i Teknikmagasinets katalog och det fullbordade det hela. 

Det var riktigt underhållande från start till slut och enda negativa är väl att tiden var lite kort, vi ville ha mer!

Tåget hem gick i tid och vi mellanlandade på Bishops Arms i Hässleholm innan vi väl var hemma och summerade en trevlig kväll framför youtube-klipp med Thomas genom åren.

Tack Skånetrafiken! (Inte ofta jag använder den frasen utan ironi...)