Hobbit: En oväntad resa

Dags för nästa fantasyepos att bli film. Jag var skeptisk till att de pressar ut så många filmer ur en tunn bok och i viss mån var oron berättigad, det är en ganska tunn story och man märker att det inte är samma pengar som LoTR hade. Men Martin Freeman är lysande i rollen som Bilbo och charmen är där och om man ser det som en separat företeelse från LoTR så är det en ganska trevlig fantasy trots allt.

Tre glada dvärgar!

Michael Jackson The Immortal World Tour - Cirque du Soleil

Dags igen att beundra de fantastiska artisterna, den här gången i en hyllning till Michael Jackson. Och vilken hyllning sedan! Som alltid oerhört stilfullt, färgexplosioner och naturligtvis galet duktiga cirkusartister. Michael hade varit nöjd!

Enda smånegativa var att sektionen vi satt på i Parken var enormt dragig och vi frös så vi klapprade tänder + att det var ganska stimmigt när folk klagade på det. Men i övrigt var det en fantastisk kväll!

Mer info om Michael Jackson The Immortal World Tour

Ystad Djurpark Vuxensafari

 

 

Vi passade på att ta fredagen ledig första jobbveckan efter semestern och tillbringade den på trevliga Ystads Djurpark på Vuxensafari.

Dagen började med att vi samlades och fick träffa rolige zoologen Jep och djurskötaren Malin som skulle vara med oss under dagen. Vi fick en snabb genomgång av historien kring djurparken och så fick vi hälsa på en kungspyton. Som Jep förutsade redan innan slutade vi alla lyssna på honom och det han sade och alla stirrade och kände på ormen istället :)

Sedan åkte vi med en vagn ut på savannen och åt frukost uppe på flaket, medan nyfikna zebror och watussis stod omkring oss och ville smaka. Vi matade dem med formfranska. :-D

Sedan gick vi en rundtur i parken och hälsade på de nyaste djuren, älgar och bison. Därefter hälsade vi på små silkesapor och fick mata dem med russin, hur coolt som helst. De är jätteskygga, men de klickertränar dem (så att de ska kunna hantera dem lite och se att de mår bra) och det var coolt att stå där i snåren med ett russin i fingrarna och se den lilla apan som kom allt närmare tills den kom fram och åt ur min hand.

Efter det gjorde vi utmaningar till makakerna och rhesusaporna. Det var stora aktivitetsbollar som vi petade in frukt och grönt i och så var det petflaskor med popcorn. Detta gick vi sedan in i burarna och gav dem och vi fick även ge dem lite gottis direkt från händerna. Helsköna busfrön allesammans, jag har fått en helt ny bild av apor!

 

 

Därefter åt vi smarrig tapastallrik i äppelträdgården till lunch, sedan var det dags för frågesport. Frågorna var från djurvärlden och en hel del av dem illustrerades med levande djur, så vi fick hålla i en jättefin majsorm, en ödla, kackerlackor (nej tack!) och en liten fågelunge. Tyvärr hade mitt lag ett ynka fel, medan det andra hade alla rätt så de fick mjukislemurerna som var vinsten. :( Men det var svåra frågor så jag är lite förvånad att vi klarade dem så pass bra.

 

 Därefter besökte vi visningsstallet och kelade med en höggravid sugga, får och getter och gav dem lite formfranska att mumsa på.

 

 

Sedan besökte vi kamelerna och matade dem med formfranska och så fick vi gå in till surikaterna och mata dem med äckliga larver (jag skippade just det, larver är inte riktigt min favorit...). Där gick även två stora sköldpaddor som höll på med lovemaking, lite kul. :-) 70 kilo vägde hannen, vilket jag tyckte var extra kul. "Här går min målvikt".

Därefter var det dags att gå och fika och vi passade även på att titta på fina djur på vägen, bland annat ett gulligt åsneföl som fötts i år. Sedan fick vi komma lite backstage och se lite djur som inte är för allmänheten, bland annat en jättefin geckoödla och en skink och roligt nog en jättesöt huskatt som var tokkelig. Jag blev full i skratt när den gosade med en större mus (typ chinchilla, fast ändå inte, minns inte namnet på dem just nu).

Vi hämtade även syrsor där som vi sedan gick och matade tamarinapor med. Jag fick två sötnosar på mig, varav den ena satte sig bekvämt tillrätta på min arm och tog sin tid på sig. Mysigt, men den där jäkla syrsan var ganska äcklig att hålla i och apan bet till sist av huvudet, men tyckte jag skulle hålla i resten medan han åt och jag kände riktigt hur det rann syrseklägg längs med fingrarna. :-) Lite komiskt eftersom de andra knappt hann hålla i sina syrsor innan aporna tagit den och stuckit. Jag fick även hålla i en sköldpadda.

 

Sedan avslutade vi dagen inne hos lemurerna och jag myser fortfarande. :) Jag hann knappt kliva in i buren så satt det en lemur på min ryggsäck och hon lämnade mig inte en sekund. Och när sambon satt sig fick han mer och mer lemurer på sig och det var riktigt komiskt ett tag, jag tror vi hade typ hela burens lemurer på oss och de andra var lite sotis. :) Men vi hade kepsar på oss och de älskar det av någon anledning. De slickade dem som tokar, zoologen trodde att det var salt och gott. De var så mysiga också! Lemurhänder är så mjuka och nästan som små sugkoppar, hur gosigt som helst.
Dessutom var det lite kul att se alla avundsjuka barn och föräldrar. :-p

 

Jag rekommenderar vuxensfarin varmt till alla som gillar djur och natur och vill komma nära djur utan att känna sig som inkräktare. En helt underbar dag!

Madagascar 3: Europe's Most Wanted

Om man sett de tidigare filmerna vet man vad man har att hämta, men det betyder inte att det är det minsta tråkigt för det. I tredje installationen hamnar våra vänner av en slump på en cirkus, vilket förstås ger upphov till nya karaktärer och också en fräsch story. Det här är en uppföljare som faktiskt injicerar ännu mer liv i serien och det är riktigt trevligt. Personligen tycker jag Madagascar blivit bättre och bättre med varje film.

Filmen är till på köpet riktigt vackert animerad emellanåt, jag fullkomligt älskar cirkusscenerna. Och humorn är där hela tiden och det är helt klart en film som tilltalar oss vuxna barn, mycket igenkänningshumor för oss 30-plussare. Lägg till en alldeles underbart elak och tuff djurfångare, en fransyska som gör allt för att få tag på våra vänner och som har så överdrivna metoder att jag skrattar högt.

Jag kommer på mig själv att mysa inombords genom hela filmen, den är riktigt välgjord och inte bara ihopslängd för sakens skull, vilket annars är ack så vanligt. Jag älskar dessutom det lite tröga sjölejonet Stefano, briljant röstagerande av Martin Short!

Och vi ska inte glömma musiken, naturligtvis ger lemuren King Julien upphov till 90-talsdängor som vanligt och zebran Martys variant av cirkuslåten får mig att le lika mycket som Spiderpig fick mig le i Simpsonsfilmen. Dessutom sätter den sig på huvudet lika mycket. :)

Ra da da da da da da da circus
Da da da da da da da da afro
Circus afro, circus afro,
Polka dot, polka dot, polka dot afro!

Jag fläskar på med fyra cirkusafroperuker, kanske i snällaste laget. men filmen gör mig så pass glad att den är värd det!

The Dark Knight Rises

 

Redan från start trycks jag bakåt i biosoffan och där sitter jag intryckt under hela filmen. Det är adrenalin från första sekund! När jag kliver ut ur salongen efter 2 timmar och 45 minuter är jag utmattad och behöver smälta intrycken innan jag ens kan bedöma filmen.

Det är en mycket snygg film, redan inledningsscenen är oerhört maffig och jag måste säga att jag älskar Christopher Nolans vision. Precis som med Inception fångar han mitt intresse med hull och hår, det är smart och snyggt utan att skriva mig på näsan.

Jag är framförallt förtjust i att alla sidokaraktärer ges utrymme och är intressanta. Att i stort sett hela ensemblen från Inception återförenas gör mig ingenting, det är skådisar jag uppskattar och Joseph-Gordon Lewitt, Marion Cotillard och Tom Hardy gör det riktigt bra. Naturligtvis är Christian Bale, Michael Caine, Gary Oldman och Morgan Freeman inte direkt kattskit de heller. :)

På förhand var jag lite nervös över valet av Anne Hathaway som Catwoman, men faktum är att hon smiskar rumpa med sina föregångare. Hon står för humor och glimten i ögat och tillåts även vara stencool utan att vara fjantig, en svår balansgång. Även här är Nolan inte övertydlig och faktum är att hon aldrig ens kallas Catwoman. Mycket stilfullt.

Det enda som hindrar mig fråm att absolut älska filmen och ge full pott är att jag inte är helt förtjust i antagonisten Bane. Visst, han är rå och hårdför, men jag vet inte vem han är och tycker inte riktigt det förklaras heller. Det blir aningens för mycket Darth Vader över honom för min smak. oM man jämför med The Joker i förra filmen så känns Bane platt.

Men bortsett från det är det en riktigt bra film som förtjänar fyra riktigt starka läderlappar av fem!

Bratislava 12-15 april

Mamma och pappa bjöd oss generöst med på en weekendresa med Blekingeflyg till Bratislava i Slovakien + en heldagsutfykt till Wien. Tack mamma och pappa! :-D

Torsdagen 12/4
Dags att bege sig mot Bratislava! Efter en förvirrad ombordstigning på det lilla planet i Ronneby bar det av mot Bratislavas flyplats där vi blev upphämtade med buss. Vårt hotell SAS Radisson Carlton var det första stoppet och vi kunde checka in direkt och bege oss ut ganska snart för att uppleva staden.

Målet var att se Donau, men vi förirrade oss på alla smågator och efter att ha trampat runt ett bra tag i småregn och kyla var det dags att besöka en bar. Komiskt nog var ölen slut för tillfället på stället vi valde och i ärlighetens namn var vi alla så pass frusna att det fick bli en kopp kaffe och en whisky istället. Därefter kom ölleveransen så vi kunde njuta av vår första öl också.

Sedan var det dags att få mat i oss och vi valde en slovakisk restaurang med en glad gris som logga. Oerhört prisvärt och gott och enorma portioner!

Därefter gick vi tillbaka till hotellet, och jag och Stefan satte oss i hotellbaren vår vana trogen och drack ett par öl och lyssnade på den duktige pianisten.

Mamma och pappa anslöt igen och vi gick ut igen och gick till en irländsk pub där vi satt en bra stund och lyssnade på livemusik och drack både irländsk och slovakisk öl.

 

Nu började lulligheten sätta in på allvar och jag och Stefan fick fyllecravings och stannade till på ett litet kebabhak och åt varsin underbar kebab med bröd och pratade med killen som stod där.
Efter det satte vi oss i hotellbaren där mina föräldrar väntade och vi tog en runda där också.

 

Efter att ha skilts åt för kvällen så försvann vi ut i natten igen och besökte en halvtrist rockbar som kändes som en låååååång korridor. Sedan gick vi runt i staden och letade efter ett nytt ställe som hade öppet och ramlade in på en cocktailbar, Le Club som var ganska öde för kvällen förutom den ursnygga personalen, men vi drack varsin Pina Colada och var fascinerade av hur noggrann bartendern var. Det tog sin lilla tid (han gjorde ALLT från grunden) men det var den bästa Pina Coladan jag druckit! Dock höll vi nästan på att somna på varandra vid det här laget så det var bara att traska hemåt. Turligt nog låg hotellet på andra sidan torget.

Fredagen 13/4
Jag vaknade pigg som en berusad lärka och insåg att Stefan behövde sova vidare så jag tog en skön dusch och gick ner ensam till frukosten som var riktigt smarrig. Vi började därefter dagen med att leta upp Donau som befann sig 100 meter BAKOM hotellet. Humor! Där mötte vi en fnissande mamma som hängde med oss över bron för att besöka utsiktstornet, men det var stängt av någon anledning, så vi gick tillbaka över bron och gick upp till slottet istället. Det var gott om trappor, men mycket vackert däruppe och solen sken skönt och vi avrundade det hela med varsin öl på en uteservering. Sedan gick vi i lite affärer och kikade.

Därefter hämtade vi upp pappa och gav oss ut på jakt efter lunch. Vi valde ett annat slovakiskt ställe med uteservering och maten var inte direkt den bästa, i synnerhet inte för pappa som fick en köttbit som inte alls såg kul ut. Men det var skönt att kunna sitta ute. Efter detta blev det lite mer shopping och vi inhandlade de obligatoriska kylskåpsmagneterna + tre träkatter.

Därefter hittade jag och Stefan en typisk källarpub där den dyraste ölen kostade 1.20 EUR och där hinkade vi i oss en hel del innan det var dags att gå tillbaka och hämta upp mamma och pappa för middag. Stefan blev väldigt i gasen komiskt nog medan jag var förvånansvärt "normal". Jag skyller på all mat (och Stefan missade ju frukost)! Vi hittade ett ställe med riktigt billiga priser och maten var helt ok och mamma fick sin efterlängtade pasta. Därefter gjorde vi ett försök att ta oss in på Le Club, men det var ganska fullt och för högljutt för mina föräldrar så vi gick till hotellbaren istället och drack varsin drink och lyssnade på en annan pianist som var minst lika bra. Stefan somnade i stolen och det fick bli en tidig kväll eftersom vi skulle ut och åka nästa dag.

Lördagen 14/4
Dags att tuffa iväg till Wien! En ganska förvirrad resa eftersom guiden dök upp först när vi kommit till Wien och det var på många sätt en stressande resa eftersom vi mest satt i bussen och såg Wien lite snabbt genom fönstret. Vi gjorde sammanlagt tre stopp. Det första var Hundertwasser haus vilket var riktigt häftigt att se vad man kan göra som arkitekt om man har rejäl fantasi. Sedan traskade vi till katedralen och det var lite enerverenade att hela tiden gå i grupp, det var svårt att höra vad guiden sade och kultur i all ära, men man vill verkligen ha sin egentid vid det här laget. Tyvärr drog det ut på tiden och den enda egentid vi fick gick åt att äta en Wienerschnitzel på första bästa ställe + rusa in i en souvenirshop och handla en magnet. Ganska frustrerande just då.

Därefter åkte vi ut till Schönbrunn där vi skulle spendera den mesta tiden och ingen av oss förstod varför. Man fick välja att följa med guiden in på det enorma slottet eller gå och strosa på egen hand i parken och det var ett ganska enkelt val, vi valde det sistnämnda. Pappa var trött efter allt traskande och jag och Stefan var less på att gå i grupp. Vi började med att gå in på caféet och dricka en kopp kaffe och äta typisk efterrätt (Apfelstrudel för Stefan och mamma, Schwarzwaldtorte för mig och pappa). Vi insåg att vi hade kunnat äta lika bra härute, men det var ju inte så lätt att veta i förväg.

Stefan, jag och mamma gick i alla fall ut i parken och det var ju en syn för gudar. Jag har aldrig sett något så stort. I ena hörnet var Wiens Zoo, bara en sådan sak. Tyvärr hade vi inte tid att gå in där, men vi var väldigt sugna. Istället gick vi upp till Gloriettan och gick upp högst upp och njöt av utsikten. Helt makalöst och frustrationen rann iväg. Istället insåg vi att Wien är en stad vi vill besöka "på riktigt" någon dag. Efter denna långpromenad gick vi och mötte upp pappa och tog varsin öl innan det var dags att gå ombord på bussen igen.

Vi var tillbaka i Bratislava vid sextiden och vi gick och tog ett par öl på en billig pub, sedan åt vi middag på samma ställe som på fredagen. Lika gott denna gång!

Därefter tackade pappa för sig och vi drog med mamma på Le Club för varsin drink. Mamma tog en Mojito som smakade jättegott, medan jag och Stefan drack en "svindyr" romdrink som jag inte minns namnet på, men det var nog 5-7 sorters olika rom i + massor av annat. Inget man svepte i sig snabbt och svindyr är naturligtvis med slovakiska mått mätt, den kostade 14 EUR har jag för mig, normalt drinkpris i Sverige och om man tänker på alkoholmängden så vågar jag inte ens tänka på vad mostvarande skulle kosta här. Sedan gick mamma hem och jag och Stefan tog en drink till, jag testade en Bloody Mary som också var fantastisk. Det droppade in folk hela tiden och alla var antingen ursnygga eller såg "rika" ut (eller både och) och det kändes som ett typiskt ställe för de bättre bemedlade. Men det var inte skitnödigt som det ofta är på liknande ställen, man kände sig väldigt ompysslad av personalen.

Därefter gick vi vidare till en röjig kubansk bar där vi drack en liknande romdrink, serverad i en häftig dödskallemugg!

Stefan ville hitta en toalett + dansa så vi fortsatte strosa runt och av en slump sprang vi på en liten sjaskig rockbar (British Rock Stars) där de spelade Erasure för stunden. Det visade sig vara någon slags "Depeche Mode"-bar och de spelade massor av synthpop och vi kände oss förstås som hemma. Det roliga var att de hade en liten scen där folk stod och mimade och dansade och där klev vi också upp och fick stå i strålkastarna och mima. Vi var garanterat de enda icke-slovakerna där och varje gång jag beställde öl var de stora glasen slut för stunden. :) De hade bara några få. Charmigt och småskumt och roligt och sååå svettigt! Därefter var klockan fyra och vi tyckte det var läge att dra oss hemåt, men vi stannade först still vid ett snabbmatsställe med den slovakiska specialiteten av snabbmat. Det är en slags grillad baguette med kött och kål och annat mums och den var jättesmarrig! Därefter stöp vi i säng.

Söndagen 15/4
Skönt nog gick transferbussen först vid elva så det var bara att kravla sig upp, ta en dusch och äta frukost innan det var dags för hemfärd. Det visade sig vara ett motionslopp i Bratislava denna dag så bussen hade det knepigt att ta sig fram på vägarna mellan de tre hotellen (som egentligen låg väldigt nära varandra) och vi korsade Donau över de två broarna komiskt många gånger innan alla var insamlade. Roligt nog gick flyget tidigare än tänkt, det har jag nog aldrig varit med om innan. Vi var i Ronneby till 15.30 och det var ganska skönt att kunna sätta sig i bilen och komma hem i vettig tid. Vi avslutade helgen med varsin flottig kebabpizza och tittade som hastigast på våra foton.